ulna

David efterfrågade en nätverkskabel för att ansluta min blåa iMac, som numer står i hans rum, till nätet. Det lät som en högst rimlig begäran, inte minst som han hade godheten att låna ut sitt rum till Emma och Fabian när de inte var tillfreds med att dela rum med Alfons.

Således gick David och jag ner på stan och införskaffade en 10 m lång, röd nätverkskabel, oskärmad. Nu har vi lärt oss att LAN-kabel och nätverkskabel är samma sak och skärmad sladd är bättre än oskärmad men egentligen har det ingen betydelse vilken man har. Det är inte alltid enkelt att vara konsument! Men nu är den röda, oskärmade, sladden ansluten till iMac:en - och David kan nu nå ut i världen!

När vi ändå var på stan passade vi på att kika runt lite i övrigt också. En av mina favoritklädaffärer hade 50% på ALLT i butiken - sånt är trevligt! Jag hittade en fin väst, som jag övervägde att köpa när det var 30% rabatt. Det lönar sig att ha tålamod! För hälften av 399:- kunde den bli min. I kön hamnade jag bakom ett äldre par. Hon satt i rullstol och han stod bredvid. De hade valt ut ett par byxor och en skjorta till henne som han förnöjt höll upp. Det såg så rart ut! Jag kände mig lite extra glad av att se dem. Det är kärlek att shoppa tillsammans!