Människa utan hund
Det är en helt oemotståndlig rubrik som jag skamlöst lånat från Håkan Nesser. Igår avslutade jag läsningen av hans bok med samma namn. Det var helt nödvändigt att göra det. Han är grym! Härom natten drömde jag att Hillevi var död, och det var säkert Nessers fel, för jag hade läst om försvunna och döda människor i hans bok just innan jag somnade. Som tur var lever Hillevi fortfarande i allra högsta grad, och boken är slut. Men visst är det häftigt med böcker som kryper under huden!
För övrigt är jag lycklig människa utan hund. När jag var tillsammans med Magnus insåg jag att det är det ideala tillståndet för mig. Magnus hade hunden Sune, som säkert var en alldeles förträfflig hund, för han uppförde sig precis som en hund! Allra mest enerverande var det att vara ensam hemma med Sune. Då följde han mig som - ja, just det! - en HUND runtom i huset! Nä, hund är ingenting för mig!
Gårdagen bjöd på premiär: Ringaren i Notre Dame i uppsättning av Hillevis klass, d v s avgångsklassen på estetiskt program för drama+dans på PC. De senaste veckorna har varit hektiska efter en åtminstone utifrån sett ganska loj instudering av pjäsen. Men på slutet har de jobbat frenetiskt, och det gav resultat på premiären. Vi njöt av föreställningen - inte minst av Hillevis insats. Hon var tveklöst och rent objektivt föreställningens stora behållning, så det så! :-)
Nu ska jag gå hem och muntra upp Alfons. Han ringde för en stund sen och ville bjuda ut mig på restaurang! Emma, Fabian och Eva skulle gå utan honom. Men med tanke på att han gått hem från skolan p g a förkylning tyckte jag det var lite fel dag för restaurangbesök. Det får bli en annan dag - och då kan jag bjuda honom.
För övrigt är jag lycklig människa utan hund. När jag var tillsammans med Magnus insåg jag att det är det ideala tillståndet för mig. Magnus hade hunden Sune, som säkert var en alldeles förträfflig hund, för han uppförde sig precis som en hund! Allra mest enerverande var det att vara ensam hemma med Sune. Då följde han mig som - ja, just det! - en HUND runtom i huset! Nä, hund är ingenting för mig!
Gårdagen bjöd på premiär: Ringaren i Notre Dame i uppsättning av Hillevis klass, d v s avgångsklassen på estetiskt program för drama+dans på PC. De senaste veckorna har varit hektiska efter en åtminstone utifrån sett ganska loj instudering av pjäsen. Men på slutet har de jobbat frenetiskt, och det gav resultat på premiären. Vi njöt av föreställningen - inte minst av Hillevis insats. Hon var tveklöst och rent objektivt föreställningens stora behållning, så det så! :-)
Nu ska jag gå hem och muntra upp Alfons. Han ringde för en stund sen och ville bjuda ut mig på restaurang! Emma, Fabian och Eva skulle gå utan honom. Men med tanke på att han gått hem från skolan p g a förkylning tyckte jag det var lite fel dag för restaurangbesök. Det får bli en annan dag - och då kan jag bjuda honom.
Kommentarer
Trackback