Vilket bra jobb jag har!
Egentligen var det Anders som sa: "Vilket bra jobb du har". Det var hans belåtna kommentar sedan jag överraskat med en frukostbricka för oss båda. När jag ändå ställt klockan på inte förfärligt tidigt så kändes det så rätt att ta det extra lugnt på förmiddagen. Så vi hade en härlig helgmorgon fast det är torsdag, och jag kom inte till jobbet förrän till lunch ungefär. Sådana dagar gillar jag mitt jobb!
Idag är det för övrigt internationella kvinnodagen, och våra kollegor med ursprung från Balkan ser till att uppmärksamma denna dagen. De senaste åren är det Slavko som kommit runt och bjudit alla kvinnor på godis. Sedan han slutat har Robert tagit upp manteln, för övrigt sponsrad och uppmuntrad av Slavko, som var här igår och levererade marmeladkulor för distribution. Robert gillade läget och bidrog med chokladpraliner dessutom. Vilka män!
Det är så roligt att vara i Norge och jobba, och det är så roligt att komma hem! Igår eftermiddag på fikat i Levanger kom vi överens om att gå ut och äta några stycken nästa gång jag är där. Kul! Hittills har jag roat mig själv efter jobbet men det är en skön stämning på avdelningen, så lite gemensamt ätaute blir säkert trevligt. Gårdagen ägnade jag för övrigt mest åt att skriva på norska. Det går ganska bra med hjälp av Word som utan pardon markerar vartenda ord som inte ser tillräckligt norskt ut. Troligtvis blir det mesta ganska förståeligt i slutändan.
Att komma hem är i och för sig ännu roligare än att vara borta. Igår var dessutom Petter hemma hos oss, så det blev middag med honom och Anders medan Hillevi åt vid TV:n. Däremot åt vi semlor gemensamt allihopa under stor munterhet sedan både Hillevi och jag lyckats spilla ut te respektive kaffe. Jag började med att knuffa till min kaffemugg med en kartong semlor, så att kaffet flödade över duken och Metro-spelet där det pågick match mellan Anders och Petter. Inte minst för att Anders fick sån energi att försöka begränsa skadorna tyckte Hillevi att det var värt att dokumentera. Men då hon skulle byta batteri i kameran bar det sig inte bättre än att hon tappade ett batteri i sin temugg med ett plums! Så då var det även te i omlopp på icke önskat ställe (duken). Vid det laget tyckte åtminstone Hillevi och jag att det var hysteriskt roligt! Vi kom på att vi var ganska norska - det var en sann spill-kväll!
Så här såg det ut (när Hillevi genomfört batteribytet och dokumenterat):
Idag är det för övrigt internationella kvinnodagen, och våra kollegor med ursprung från Balkan ser till att uppmärksamma denna dagen. De senaste åren är det Slavko som kommit runt och bjudit alla kvinnor på godis. Sedan han slutat har Robert tagit upp manteln, för övrigt sponsrad och uppmuntrad av Slavko, som var här igår och levererade marmeladkulor för distribution. Robert gillade läget och bidrog med chokladpraliner dessutom. Vilka män!
Det är så roligt att vara i Norge och jobba, och det är så roligt att komma hem! Igår eftermiddag på fikat i Levanger kom vi överens om att gå ut och äta några stycken nästa gång jag är där. Kul! Hittills har jag roat mig själv efter jobbet men det är en skön stämning på avdelningen, så lite gemensamt ätaute blir säkert trevligt. Gårdagen ägnade jag för övrigt mest åt att skriva på norska. Det går ganska bra med hjälp av Word som utan pardon markerar vartenda ord som inte ser tillräckligt norskt ut. Troligtvis blir det mesta ganska förståeligt i slutändan.
Att komma hem är i och för sig ännu roligare än att vara borta. Igår var dessutom Petter hemma hos oss, så det blev middag med honom och Anders medan Hillevi åt vid TV:n. Däremot åt vi semlor gemensamt allihopa under stor munterhet sedan både Hillevi och jag lyckats spilla ut te respektive kaffe. Jag började med att knuffa till min kaffemugg med en kartong semlor, så att kaffet flödade över duken och Metro-spelet där det pågick match mellan Anders och Petter. Inte minst för att Anders fick sån energi att försöka begränsa skadorna tyckte Hillevi att det var värt att dokumentera. Men då hon skulle byta batteri i kameran bar det sig inte bättre än att hon tappade ett batteri i sin temugg med ett plums! Så då var det även te i omlopp på icke önskat ställe (duken). Vid det laget tyckte åtminstone Hillevi och jag att det var hysteriskt roligt! Vi kom på att vi var ganska norska - det var en sann spill-kväll!
Så här såg det ut (när Hillevi genomfört batteribytet och dokumenterat):
Kommentarer
Trackback