Vi har vår i Norge!
Jag læmnade Jæmtland i full snøyra igår morse men møtte våren i Namsos framåt eftermiddagen. Idag værmer vårsolen - och jag ær instængd i en datasal tillsammans med flitiga elever som kæmpar med SPSS medan jag surfar. Dessutom har jag nærmast till fruktfatet. Idag kænner jag mig privilegierad.
Som alltid ær det mysigt att vara i Namsos. Det ær något visst med den hær lilla staden - kanske før att det minst sagt ær ett føretag att ta sig hit. Att resa med buss från Levanger tar c:a 2,5 timmar, och vægen blir allt brantare och slingrigare tills vi æntligen når værldens ænde, æven kallad Namsos.
I Namsos lever jag någon sorts eremitliv. Jag går ut och æter, oftast på Tinos, och ler vænligt mot servitørerna. Eventuellt (troligtvis) ægnar jag mig också åt någon slags shopping på Namsos Storcenter, men sen går jag hem till min lilla lægenhet och pratar inte med någon mer den dagen. Som omvæxling ær det rætt vilsamt. Ett av mina projekt før nærvarande ær att læsa en hel låda bøcker som jag lånat av Anders mamma. Det ær tydligen bland det bæsta hon læst, så hon har køpt hela serien (typ 29 volymer) - och den lånar hon gærna ut før att resten av mænskligheten ska få ta del. Historien om Malin på Granlunda ær dock bættre æn den klassiska Allersromanen, vilket var den genre jag trodde var det nærmaste att døma av omslag etc. Framførallt ær jag fascinerad av att Anders lilla mamma, idag 92 år gammal, kunde bli så fascinerad av just de hær bøckerna før mindre æn 10 år sedan (de kom ut på slutet av 1990-talet) - jag vill veta varfør!
Som alltid ær det mysigt att vara i Namsos. Det ær något visst med den hær lilla staden - kanske før att det minst sagt ær ett føretag att ta sig hit. Att resa med buss från Levanger tar c:a 2,5 timmar, och vægen blir allt brantare och slingrigare tills vi æntligen når værldens ænde, æven kallad Namsos.
I Namsos lever jag någon sorts eremitliv. Jag går ut och æter, oftast på Tinos, och ler vænligt mot servitørerna. Eventuellt (troligtvis) ægnar jag mig också åt någon slags shopping på Namsos Storcenter, men sen går jag hem till min lilla lægenhet och pratar inte med någon mer den dagen. Som omvæxling ær det rætt vilsamt. Ett av mina projekt før nærvarande ær att læsa en hel låda bøcker som jag lånat av Anders mamma. Det ær tydligen bland det bæsta hon læst, så hon har køpt hela serien (typ 29 volymer) - och den lånar hon gærna ut før att resten av mænskligheten ska få ta del. Historien om Malin på Granlunda ær dock bættre æn den klassiska Allersromanen, vilket var den genre jag trodde var det nærmaste att døma av omslag etc. Framførallt ær jag fascinerad av att Anders lilla mamma, idag 92 år gammal, kunde bli så fascinerad av just de hær bøckerna før mindre æn 10 år sedan (de kom ut på slutet av 1990-talet) - jag vill veta varfør!
Kommentarer
Postat av: Hillevi
Eftersom du aldrig är på msn får jag väl fråga här. Paula undrar om ni flyger till Heathrow, för hon ville gärna träffa er, men åker till Paris på fredagen. Dock bor hon nära flygplatsen, så hon tänkte att hon kanske skulle hinna fika med er när ni kommer eller så.
Trackback