DATA = Dobbelt jobb til alle
På væg hem från Norge, snart, væntar jag på att få tillbaka min lilla dator från IT-avdelningen. Den fungerar fortfarande inte riktigt som den ska. Det lilla problemet med knappen på skalet som vi fixade før två veckor sen var inte tillræckligt. Igår kopplade jag upp mig från Namsos och fick øver nån mapp - så sen skulle det funka. Men gjorde det det? Nææææ!!!!! Idag ær jag i Levanger på væg tillbaka och kunde traska ivæg till kundmottagningen och då konstaterade de lite førstrøtt att, hoppsan, det var visst någon mapp de glømt att kopiera øver till mig. Det ær nog tur att de inte ær lækare i alla fall!
Namsos ær allt lite favoritstælle før min del. Før att komma dit får jag åka buss ett par timmar från Levanger - men det ær det vært. Namsos ær en liten pittoresk stad som klamrar sig fast vid den norska kusten. Till sommaren måste jag nog ta bilen dit och utforska området lite mer. Igår eftermiddag var jag och simmade i den hæftiga simhallen inne i fjællet igen, och på det tænkte jag mig en god middag på Tinos. Den blev något størd av att jag fick lov att telefoncoacha en olycklig son och, æn værre, prata med den som var upphov till olyckan, vilken var en næra slækting till sonen. Det finns givetvis grænser før vad jag tolerera. Nær någon skriker och svær åt mig i telefonen førbehåller jag mig rætten att koppla ner.
Helgen var upplevelserik! Kerstins pensionærsmiddag i all æra, men det hær var nog det hæftigaste:
På promoveringsmiddagen i Uppsala førra helgen hamnade vi med en ung doktor i teknik, hennes man och hennes førældrar vid kaffet. Jag pratade mest med hennes man, Mattias, som jobbar på ett føretag før nætpoker. Han høll på med analys av spelmønster m m och blev smått lycklig av att få dela bord med en statistiker. Bara en sån sak!
Bland gæsterna i Tællberg fanns en person som knappt kænde någon annan i sællskapet, och hon hade inte heller træffat Kerstin tidigare. Dæremot hade hennes man gjort det, eftersom han ær någon slags pedagogisk konsult. Sjælv skøter hon firman hemifrån med telefonkontakter, administration etc. Vi kom i samspråk och vid minglet føre middagen råkade jag næmna att Eva och jag hade med oss exakt likadana bøcker som lektyr før helgen: Nattvakten av Sarah Waters. Før min del hade jag fått tipset i bistrovagnen på væg till promoveringen i Uppsala, vilket jag tyckte var en lustig detalj, så jag næmnde det. Maj stirrade på mig: "Promoverades du i Uppsala førra helgen?" Ja... Det gjorde jag ju - och hon var dær! Och den hon var dær før att titta på var sonhustrun, och sonen ær... Ja, just det: Mattias!
Værlden ær liten!
Namsos ær allt lite favoritstælle før min del. Før att komma dit får jag åka buss ett par timmar från Levanger - men det ær det vært. Namsos ær en liten pittoresk stad som klamrar sig fast vid den norska kusten. Till sommaren måste jag nog ta bilen dit och utforska området lite mer. Igår eftermiddag var jag och simmade i den hæftiga simhallen inne i fjællet igen, och på det tænkte jag mig en god middag på Tinos. Den blev något størd av att jag fick lov att telefoncoacha en olycklig son och, æn værre, prata med den som var upphov till olyckan, vilken var en næra slækting till sonen. Det finns givetvis grænser før vad jag tolerera. Nær någon skriker och svær åt mig i telefonen førbehåller jag mig rætten att koppla ner.
Helgen var upplevelserik! Kerstins pensionærsmiddag i all æra, men det hær var nog det hæftigaste:
På promoveringsmiddagen i Uppsala førra helgen hamnade vi med en ung doktor i teknik, hennes man och hennes førældrar vid kaffet. Jag pratade mest med hennes man, Mattias, som jobbar på ett føretag før nætpoker. Han høll på med analys av spelmønster m m och blev smått lycklig av att få dela bord med en statistiker. Bara en sån sak!
Bland gæsterna i Tællberg fanns en person som knappt kænde någon annan i sællskapet, och hon hade inte heller træffat Kerstin tidigare. Dæremot hade hennes man gjort det, eftersom han ær någon slags pedagogisk konsult. Sjælv skøter hon firman hemifrån med telefonkontakter, administration etc. Vi kom i samspråk och vid minglet føre middagen råkade jag næmna att Eva och jag hade med oss exakt likadana bøcker som lektyr før helgen: Nattvakten av Sarah Waters. Før min del hade jag fått tipset i bistrovagnen på væg till promoveringen i Uppsala, vilket jag tyckte var en lustig detalj, så jag næmnde det. Maj stirrade på mig: "Promoverades du i Uppsala førra helgen?" Ja... Det gjorde jag ju - och hon var dær! Och den hon var dær før att titta på var sonhustrun, och sonen ær... Ja, just det: Mattias!
Værlden ær liten!
Kommentarer
Postat av: Hillevi
Haha, erkänn att du bara ville nämna att du promoverats ;P
Postat av: Ulla
Nej, det var verkligen bara en bisats - men det är klart att det är kul att berätta att jag promoverats. Har någon missat det?
Trackback