Litt norsk
Jag vet att ni gillar lite norska bokstæver ibland, så varsågod!
Just nu sitter jag och væntar på någon som skulle komma hit før att træffa mig 15.30. En inte alltfør djærv gissning ær att hon glømt bort det eller fått førhinder, før nu ær klockan 16.17 och jag har inte ens sett någon irra omkring i korridoren. Jag kan nog snart stænga firman och gå till Hotell Backlund dær jag får ta in ikvæll. Hotellfrukost imorgon således. Nu ær den inte særskilt anmærkningsværd på Hotell Backlund, men ændå. Hotellfrukost ær hotellfrukost.
Nu høll jag på att bli inlåst dessutom. Åse hade lite bråttom och viftade in och slæckte och låste expedisjonen hvor jeg sitter just nå. Jag protesterade givetvis, så nu har jag inte bara ljust fortfarande utan Åses nycklar dessutom.
Imorse nær jag gick till tåget mådde jag illa. Det var rejælt halt eftersom det regnade på snøn som legat så vit och vacker på senare tid. Jag koncentrerade mig på att sætta ner føtterna førsiktigt. Den friska luften gjorde att jag mådde lite mindre illa, men det slæppte inte. Først næstan nere vid jærnvægsstationen lyfte jag blicken och insåg att hela værlden var suddig! Inte konstigt att jag mådde illa. Jag hade glømt att sætta i kontaktlinserna! Som tur var hade jag packat ner glasøgonen, så væl på tåget kunde jag sætta på mig dem och se aningen længre æn den nærmaste halvmetern igen. Det var skønt.
Just nu sitter jag och væntar på någon som skulle komma hit før att træffa mig 15.30. En inte alltfør djærv gissning ær att hon glømt bort det eller fått førhinder, før nu ær klockan 16.17 och jag har inte ens sett någon irra omkring i korridoren. Jag kan nog snart stænga firman och gå till Hotell Backlund dær jag får ta in ikvæll. Hotellfrukost imorgon således. Nu ær den inte særskilt anmærkningsværd på Hotell Backlund, men ændå. Hotellfrukost ær hotellfrukost.
Nu høll jag på att bli inlåst dessutom. Åse hade lite bråttom och viftade in och slæckte och låste expedisjonen hvor jeg sitter just nå. Jag protesterade givetvis, så nu har jag inte bara ljust fortfarande utan Åses nycklar dessutom.
Imorse nær jag gick till tåget mådde jag illa. Det var rejælt halt eftersom det regnade på snøn som legat så vit och vacker på senare tid. Jag koncentrerade mig på att sætta ner føtterna førsiktigt. Den friska luften gjorde att jag mådde lite mindre illa, men det slæppte inte. Først næstan nere vid jærnvægsstationen lyfte jag blicken och insåg att hela værlden var suddig! Inte konstigt att jag mådde illa. Jag hade glømt att sætta i kontaktlinserna! Som tur var hade jag packat ner glasøgonen, så væl på tåget kunde jag sætta på mig dem och se aningen længre æn den nærmaste halvmetern igen. Det var skønt.
Kommentarer
Trackback