Att resa med en harpa
So far so good!
Jag tror på mänskligheten! När jag föll för frestelsen att köpa en harpa var jag väl medveten om att jag därmed skapade ett visst besvär inför hemresan, men än så länge går det bra. Min harpa sitter behagfullt på det innersta av tre säten på tåget mot Karlstad. Timmarna innan vi gick till stationen hade receptionisten på hotellet hand om den. Hon förstod till fullo att den kanske inte skulle vara helt trygg i hotellets bagagerum.
Harpköpet var utan tvekan gårdagens höjdpunkt! För övrigt hann vi bland annat med ett besök på Munch-museet och fynda på en enorm skivaffär där det framförallt fanns gamla LP-skivor.
På kvällen åt vi middag på Akers Brygge. Där ligger restaurangerna vägg i vägg i en till synes oändlig rad. Och folk att fylla dem finns det uppenbarligen en vacker sommarkväll som igår. Vi lyckades få bord nästan längs bort på The Edge. Vid ett något mindre folktätt stråk skulle de nog dessvärre få problem trots mycket god mat. Servisen var långt bortom långsam. Här pratar vi evigheter! Det tog c:a 1,5 timmar från det vi kom till första rätten stod på bordet. Hela middagen tog nästan 3,5 timmar, och det beror INTE på att jag äter långsamt! Men gott var det, och vi hade ju trevligt sällskap, så helt bortkastad tid var det alls inte. Dock kände jag viss besvikelse när vi c:a en kvart efter det att vi beställt desserten fick veta att den brulé jag bespetsat mig på var slut för kvällen. Som en liten tröst blev jag istället bjuden på ställets specialitet, en pärondessert. Det var vackert tänkt, men icke desto mindre fick jag säga till för att få bort den icke-existerande brulén från notan. Den enda dricks vi lämnade var vår dyrbara tid.
Jag tror på mänskligheten! När jag föll för frestelsen att köpa en harpa var jag väl medveten om att jag därmed skapade ett visst besvär inför hemresan, men än så länge går det bra. Min harpa sitter behagfullt på det innersta av tre säten på tåget mot Karlstad. Timmarna innan vi gick till stationen hade receptionisten på hotellet hand om den. Hon förstod till fullo att den kanske inte skulle vara helt trygg i hotellets bagagerum.
Harpköpet var utan tvekan gårdagens höjdpunkt! För övrigt hann vi bland annat med ett besök på Munch-museet och fynda på en enorm skivaffär där det framförallt fanns gamla LP-skivor.
På kvällen åt vi middag på Akers Brygge. Där ligger restaurangerna vägg i vägg i en till synes oändlig rad. Och folk att fylla dem finns det uppenbarligen en vacker sommarkväll som igår. Vi lyckades få bord nästan längs bort på The Edge. Vid ett något mindre folktätt stråk skulle de nog dessvärre få problem trots mycket god mat. Servisen var långt bortom långsam. Här pratar vi evigheter! Det tog c:a 1,5 timmar från det vi kom till första rätten stod på bordet. Hela middagen tog nästan 3,5 timmar, och det beror INTE på att jag äter långsamt! Men gott var det, och vi hade ju trevligt sällskap, så helt bortkastad tid var det alls inte. Dock kände jag viss besvikelse när vi c:a en kvart efter det att vi beställt desserten fick veta att den brulé jag bespetsat mig på var slut för kvällen. Som en liten tröst blev jag istället bjuden på ställets specialitet, en pärondessert. Det var vackert tänkt, men icke desto mindre fick jag säga till för att få bort den icke-existerande brulén från notan. Den enda dricks vi lämnade var vår dyrbara tid.
Kommentarer
Trackback