Inte påsklov
Jag har inte påsklov - men alla andra där hemma har det. Jag försöker att inte lägga in någon sorts värdering i det, som att jag inte skulle ha gjort mig förtjänt av lite ledighet t ex, för då känns det mycket jobbigare! Det var nog tungt att ställa klockan på 7, kliva upp och sedan upptäcka att bananerna var slut!
Det var andra morgonen utan bananer på kort tid.
Vart är världen på väg?
Den föregående var påskdagen, men den hade ändå sina poänger, för då hade vi sovit hemma hos Anders mamma i Hälsingland, så bananbristen där hade jag överseende med. Och det var faktiskt lite, lite banan med på bordet - och så en himla massa annat. Allting var inte fil, så fil och banan kunde jag inte få, men man får väl ta seden dit man kommer!
I Hälsingland äter de stekt potatis, ostkaka, saffranspudding, skinka, kalvsylta, sill och pank till frukost. Jag vet, för jag har varit där! Sen samlas de också flera generationer och umgås över frukosten. Det gäller att ta ett djupt andetag och försöka falla in i gemenskapen. För min del skedde det med visst besvär eftersom jag hade astmaanfall hela natten och mer yrade än sov. Men det fick ju gå ändå. Andas kan jag göra vid andra tillfällen.
Dagen innan hade jag träffat nästan alla Anders syskon, vilket inte vill säga lite, eftersom han har ett halvt dussin systrar och två bröder. För att underlätta det hela något ser bröderna nästan exakt likadana ut - de ser inte ut som Anders, så jag riskerade inte att ta fel. De spelar inte gitarr och sjunger heller, men det gjorde vi mellan varmrätt och dessert.
Nu ska jag göra en tenta, tror jag.