ulna

Imorse vaknade jag utvilad med en skön känsla i kroppen: alla mina barn hemma! Det är lyx. Jag utgick åtminstone från att så var fallet, även om bara Alfons fanns i huset när jag gick och la mig.

- Hillevi och hennes dator var hos doktorn
- David och Anton var på Dragonen för att lyssna på rap
- Emma och Fabian var på väg...

Men eftersom jag inte hört något annat räknade jag med att alla kommit hem under natten, och det visade sig stämma. Det fanns varken mer eller mindre än 6 ungdomar i lokalen.

SJ är en märklig institution! Emma och Fabian skulle byta tåg i Gävle, från ett av Tågkompaniets tåg till ett SJ-tåg. Tågkompaniets tåg var lite försenat och skulle komma till Gävle några minuter efter SJ-tågets ordinarie ankomsttid - och då inväntade inte SJ-tåget! Inte minst med tanke på att jag åkt med just det tåget två gånger den senaste veckan och då kunnat konstatera att det varit försenat båda gångerna så verkar det udda att de inte kunde vänta fem minuter för att få med anslutande passagerare. Att dela upp tågtrafiken på ett antal aktörer är uppenbarligen inte gynnsamt för oss resenärer! Nu fick Emma och Fabian och c:a 10 personer till som skulle ända till Östersund trassla med ett par tågbyten för att till slut åka med extrainsatt buss från Bräcke till Östersund. Inledningsvis var det tydligen också tjafs om  huruvida det var Tågkompaniet eller SJ som hade ansvar för att se till att de kom ända fram. När man löser en biljett hos SJ och betalar till SJ så är man väl rimligtvis kund hos SJ...? Det tror jag att alla utom SJ anser. Återstår att se om de får pengarna tillbaka för biljetten.

När Hillevi har slutat att strula runt ska vi gå ner på stan. Här ska köpas mer julklappar. Idag ska jag i huvudsak köpa klappar till mina söner. Det är egentligen inte lika kul som att handla till flickorna, för det som bojsen önskar sig är dyrare och i huvudsak grejer som jag själv inte vill ha. Jag ser en himla massa grejer som jag själv skulle vilja ha däremot...