Lite ensamt
Att lämna av Anders i Hälsingland kändes helt OK. Kul för honom att åka till Milano med Urban. Det unnar jag honom.
Dagarna utan Anders i Uppsala var också helt OK. Vi bodde bra, åt gott (höjdaren var middagen på Scandics egen restaurang! Man ska definitivt inte underskatta Scandicrestauranger. Där verkar man ta mat på allvar, minst sagt.) och hade det bra i största allmänhet.
Men att komma hem utan Anders - DET kändes tomt. Sängen var en stor ocean när jag skulle gå och lägga mig, och jag kände mig knappt simkunnig. Nåja, jag sov faktiskt rätt bra ändå. Ensam i sängen med egenhämtad frukostbricka är inte patetiskt - det är skönt. Jag ska inte påstå att jag för en gångs skull slapp slåss om morgontidningen, för enligt tradition faller den alltid i mina händer först. Men det är väldigt tyst att äta frukost ensam. Där fanns ingen att som kunde motta mina skarpa kommentarer om nyheterna t ex.
Efter frukost tröstade jag mig med att ringa till försäkringsbolaget för att äntligen få pengar för Davids stulna cykel. Det kändes som lite balsam för själen eftersom jag får ut mer pengar än jag lagt på den begagnade cykel jag redan köpt åt det stackars barnet. De pengarna ska jag göra något trevligt för - eller också kanske jag kan köpa ett nytt bakdäck åt David... Ska fundera på det!
Dagarna utan Anders i Uppsala var också helt OK. Vi bodde bra, åt gott (höjdaren var middagen på Scandics egen restaurang! Man ska definitivt inte underskatta Scandicrestauranger. Där verkar man ta mat på allvar, minst sagt.) och hade det bra i största allmänhet.
Men att komma hem utan Anders - DET kändes tomt. Sängen var en stor ocean när jag skulle gå och lägga mig, och jag kände mig knappt simkunnig. Nåja, jag sov faktiskt rätt bra ändå. Ensam i sängen med egenhämtad frukostbricka är inte patetiskt - det är skönt. Jag ska inte påstå att jag för en gångs skull slapp slåss om morgontidningen, för enligt tradition faller den alltid i mina händer först. Men det är väldigt tyst att äta frukost ensam. Där fanns ingen att som kunde motta mina skarpa kommentarer om nyheterna t ex.
Efter frukost tröstade jag mig med att ringa till försäkringsbolaget för att äntligen få pengar för Davids stulna cykel. Det kändes som lite balsam för själen eftersom jag får ut mer pengar än jag lagt på den begagnade cykel jag redan köpt åt det stackars barnet. De pengarna ska jag göra något trevligt för - eller också kanske jag kan köpa ett nytt bakdäck åt David... Ska fundera på det!
Kommentarer
Trackback