Välbehag
Välbehag är onekligen en rätt vanlig känsla hos mig nuförtiden! Mmm.... Det kan nog ha att göra med att mina dagar börjar så mysigt:
Anders kliver upp svintidigt för att hinna med pendlarbussen söderut. Ofta noterar jag att han försvinner från sängen, och ibland hör jag lite halvvaket ljud utifrån lägenheten. Men jag går inte upp! Innan han sedan går till bussen rasslar han in i sovrummet och ger mig en puss här och där. Då kan jag möjligen öppna något öga, om jag orkar. Ännu en stunds halvdvala väntar tills reveljen går. Det är så skönt att få vakna i maklig takt!
Sen tar jag det i allmänhet lugnt med allt det där som hör morgonen till: duscha, äta frukost, läsa tidningen, dricka lite mer kaffe etc. Detta tar längre och längre tid! I Fåker tog det ganska precis enochenhalvtimma, men sedan jag flyttat till stan kan jag ju hålla på lite längre och ändå komma till jobbet i hyfsad tid. Det är livkvalitet!
Resten av dagarna är rätt OK också många gånger. Igår var vi ute och sprang en sista gång inför loppet på lördag. Det kändes skönt att inse att det inte bekommer oss över hövan att jogga nästan en mil i maklig takt. På hemvägen igår passade vi på att hämta upp paketet med den andra TV-dosan som Felia skulle skicka - trodde vi. Det visade sig vara ett paket böcker! Nåja, vi satte oss i soffan och läste istället mellan ruscherna ner till tvättstugan. Helt OK.
Anders kliver upp svintidigt för att hinna med pendlarbussen söderut. Ofta noterar jag att han försvinner från sängen, och ibland hör jag lite halvvaket ljud utifrån lägenheten. Men jag går inte upp! Innan han sedan går till bussen rasslar han in i sovrummet och ger mig en puss här och där. Då kan jag möjligen öppna något öga, om jag orkar. Ännu en stunds halvdvala väntar tills reveljen går. Det är så skönt att få vakna i maklig takt!
Sen tar jag det i allmänhet lugnt med allt det där som hör morgonen till: duscha, äta frukost, läsa tidningen, dricka lite mer kaffe etc. Detta tar längre och längre tid! I Fåker tog det ganska precis enochenhalvtimma, men sedan jag flyttat till stan kan jag ju hålla på lite längre och ändå komma till jobbet i hyfsad tid. Det är livkvalitet!
Resten av dagarna är rätt OK också många gånger. Igår var vi ute och sprang en sista gång inför loppet på lördag. Det kändes skönt att inse att det inte bekommer oss över hövan att jogga nästan en mil i maklig takt. På hemvägen igår passade vi på att hämta upp paketet med den andra TV-dosan som Felia skulle skicka - trodde vi. Det visade sig vara ett paket böcker! Nåja, vi satte oss i soffan och läste istället mellan ruscherna ner till tvättstugan. Helt OK.
Kommentarer
Postat av: Anna Stilla
Det är jätteskönt att få vakna upp i sin egen takt. Stress på morgonen kan förpesta hela dagen. Inte alltid men ofta. Jag har upplevt både det ena och det andra och väljer att öppna ett öga i taget. Sedan sticka ut stortå för att kolla om det är värt att gå upp. Kram.
Trackback