ulna

I väntan på att ett nytt, fräscht VISA-kort anländer fick jag vackert trava iväg till banken och plocka ut lite kontanter. Det kan ju tänkas gå åt lite i helgen när jag drar till Stockholm och Rikstäckets årsmöte ute på Värmdö. Men banken ligger i ena ändan av centrum, och innan jag hade passerat genom det bort emot mitt håll så hade jag hunnit spendera endel av kontanterna. Först ett litet inköp: en skrivbok och två pennor, en röd och en svart, att ha med på skrivarkursen som började idag. Sen ett något större inköp: en vacker hög, röd vas med en enkel men effektfull bukett i. Jag blev alldeles övertygad om att jag behövde den när jag såg den! Den var inte bara hög och röd, utan den böjde av lite snyggt uppe i toppen också, ungefär som om den vände sig mot ljuset.

Dagen har snurrat på i ett med fyra anställningsintervjuer - vi ska anställa ett par personer som ska koda in våra enkäter - undervisning och så första skrivarkursträffen ikväll. Det kändes spännande att fara dit. Vem går på en skrivarkurs egentligen? Den första jag såg när jag kikade in i det lilla gula huset på Frösön där kursen äger rum var en gammal bekant, en tidigare arbetskamrat. Ytterligare en har jag träffat på i jobbsammanhang lite mer perifert. Bortsett från den man jag medförde var det enbart kvinnor med idag i alla fall. Tydligen var det lite mer blandning på deltagarlistan, men inte idag. För min del känns det som att det inte spelar någon större roll. Det var en trevlig grupp, och vi fick göra trevliga övningar, så det blev en trevlig kväll, minsann! Vi hann med en hel del på enochenhalvtimma, inklusive dricka kaffe och äta kanelbullar (för min del den tredje, denna kanelbullens dag!). En skojig övning var att vi två och två fick skriva en gemensam berättelse. Efter en inledande mening fick vi skriva två ord var i taget. Jag hamnade i par med Eva, som jag känner sen tidigare, och vi fick bra fart på vårt skrivande. En annan övning gick ut på att vi fick börja skriva ett par rader på ett papper. De skulle handla om vatten på något vis. Sen gick pappren runt, och alla skrev ett par rader på varje papper när det passerade. När vi sedan fick tillbaka de papper vi börjat på skulle vi ändra på något: stryka minst två ord och lägga till minst två ord. Att stryka är bland det svåraste som finns som författare, fick vi lära oss, och det  ligger nog något i det!