Det är så hälsosamt och stärkande i fjällen
Så är vi hemma igen efter ett dygns utflykt till Storulvån.
Eftersom det var vackert väder igår klev vi upp tillsammans och fixade frukost att äta i köket på det att vi skulle kunna bege oss iväg innan skymningen föll. Visst var vi förväntansfulla! En kombinerad föreställning med prat om mat samt sång som tillbehör till en 6-rätters middag väcker förväntan!
Att bo på Storulvån kostar 1500:- per natt i dubbelrum. Det känns dyrt med tanke på att vi bott för c:a 1 tusenlapp per natt på allehanda fina hotell i sommar. Man skulle kunna tro att vi skulle få extra fint därmed, men jag intalade mig att det säkert är våningssäng i dubbelrum på en fjällstation - det skulle visa sig att det var en klok strategi.
Vi hade tänkt oss att anlända till Storulvån, fika lite inne på restaurangen och sedan ta ett par timmars promenad på något närbeläget fjäll. Vi hade med oss en termos med kaffe, vilket vi tyckte kunde räcka som matsäck. Det visade sig vara ett misstag. Väl framme vid fjällstationen möttes vi av en lapp där det stod att det var stängt för säsongen! Inget fika inne på restaurangen alltså. Ett litet avbräck i planerna således. Men kvällen var i alla fall inte förstörd, för enligt meddelandet var det faktiskt "Smak och sång- föreställning" på kvällen, och hotellgäster skulle kunna checka in efter kl 15. Men hungriga var vi... Räddningen fick bli varsin Kexchoklad som Anders köpt som nödproviant ifall han skulle på känning. Sålunda styrkta traskade vi iväg längs "Blomsterstigen", som ledde ganska rakt upp mot kalfjället. Det var skönt att komma ut i fjäll-luften, och efter ungefär en timmas vandring/klättring slog vi oss ned med ryggen mot en sten för att dricka kaffe, äta choklad och njuta av utsikten. Tillvaron kan vara sämre!
När vi senare kom tillbaka ner till fjällstationen stod dörren öppen och en brasa sprakade välkomnande i entrén. Den sällsynt sympatiske Simon i receptionen inte bara checkade in oss utan fixade även varsin tallrik med pyttipanna, vilket vid det laget kändes som himmelsk spisning. Visst väntade en 6-rätters middag på kvällen - men det var då det!
Styrkta av pyttipannan gick vi ner till bastuavdelningen och njöt ett bra tag av värme och med fjällutsikt.
Rena och inte utsvultna kunde vi sedan klä oss fina inför kvällen. Bland övriga gäster syntes bland annat Jämtlands läns landshövding med herrsällskap. De verkade mer nykära än vi.
Sammanfattningsvis var det en häftig kväll! Bland de rätter som serverades fanns bland annat ren-blodpudding! Sällsamt, och mycket gott! Maten var tillagad av i huvudsak lokala råvaror, och vi fick bland annat veta om projektet med får som betar runt i Åredalen och om hur man gör ost i Raftsjöhöjden. Ulla Tham, som skulle prata om mat, var en rar tant, men hon tillförde inte så mycket egentligen. På samma vis var Sofia Karlsson lite av en besvikelse dock utan att det på något vis förstörde vår kväll, för maten var helt fantastisk!
När vi checkade ut imorse fick vi med oss alla recept från gårdagen. Bara en sån sak... Vi åkte därifrån i duggregnet och kände oss väldigt nöjda (någon enstaka natt i våningssäng kan man väl stå ut med!)!
Eftersom det var vackert väder igår klev vi upp tillsammans och fixade frukost att äta i köket på det att vi skulle kunna bege oss iväg innan skymningen föll. Visst var vi förväntansfulla! En kombinerad föreställning med prat om mat samt sång som tillbehör till en 6-rätters middag väcker förväntan!
Att bo på Storulvån kostar 1500:- per natt i dubbelrum. Det känns dyrt med tanke på att vi bott för c:a 1 tusenlapp per natt på allehanda fina hotell i sommar. Man skulle kunna tro att vi skulle få extra fint därmed, men jag intalade mig att det säkert är våningssäng i dubbelrum på en fjällstation - det skulle visa sig att det var en klok strategi.
Vi hade tänkt oss att anlända till Storulvån, fika lite inne på restaurangen och sedan ta ett par timmars promenad på något närbeläget fjäll. Vi hade med oss en termos med kaffe, vilket vi tyckte kunde räcka som matsäck. Det visade sig vara ett misstag. Väl framme vid fjällstationen möttes vi av en lapp där det stod att det var stängt för säsongen! Inget fika inne på restaurangen alltså. Ett litet avbräck i planerna således. Men kvällen var i alla fall inte förstörd, för enligt meddelandet var det faktiskt "Smak och sång- föreställning" på kvällen, och hotellgäster skulle kunna checka in efter kl 15. Men hungriga var vi... Räddningen fick bli varsin Kexchoklad som Anders köpt som nödproviant ifall han skulle på känning. Sålunda styrkta traskade vi iväg längs "Blomsterstigen", som ledde ganska rakt upp mot kalfjället. Det var skönt att komma ut i fjäll-luften, och efter ungefär en timmas vandring/klättring slog vi oss ned med ryggen mot en sten för att dricka kaffe, äta choklad och njuta av utsikten. Tillvaron kan vara sämre!
När vi senare kom tillbaka ner till fjällstationen stod dörren öppen och en brasa sprakade välkomnande i entrén. Den sällsynt sympatiske Simon i receptionen inte bara checkade in oss utan fixade även varsin tallrik med pyttipanna, vilket vid det laget kändes som himmelsk spisning. Visst väntade en 6-rätters middag på kvällen - men det var då det!
Styrkta av pyttipannan gick vi ner till bastuavdelningen och njöt ett bra tag av värme och med fjällutsikt.
Rena och inte utsvultna kunde vi sedan klä oss fina inför kvällen. Bland övriga gäster syntes bland annat Jämtlands läns landshövding med herrsällskap. De verkade mer nykära än vi.
Sammanfattningsvis var det en häftig kväll! Bland de rätter som serverades fanns bland annat ren-blodpudding! Sällsamt, och mycket gott! Maten var tillagad av i huvudsak lokala råvaror, och vi fick bland annat veta om projektet med får som betar runt i Åredalen och om hur man gör ost i Raftsjöhöjden. Ulla Tham, som skulle prata om mat, var en rar tant, men hon tillförde inte så mycket egentligen. På samma vis var Sofia Karlsson lite av en besvikelse dock utan att det på något vis förstörde vår kväll, för maten var helt fantastisk!
När vi checkade ut imorse fick vi med oss alla recept från gårdagen. Bara en sån sak... Vi åkte därifrån i duggregnet och kände oss väldigt nöjda (någon enstaka natt i våningssäng kan man väl stå ut med!)!
Kommentarer
Trackback