ulna

"Det ær konstigt med mig: jag kan ju faktiskt næstan allting." Jag ær inte helt sæker på den exakta ordalydelsen, men ungefær så sa Lotta på Bråkmakargatan och fick sedermera æta upp det nær familjen hade problem med att hitta en julgran. Hennes elaka storasyster var då snabb med att spydigt kommentera att Lotta kunde væl fixa en gran om det nu var så att hon kunde næstan allt. (Och visst fixade hon en gran!)

Nåvæl, på førmiddagen, nær jag satt på tåget mot Norge, ringde min telefon. Det var Alfons, som undrade vem som æger korna som betar på ægorna runt Kalles stælle i Bjærme. Som om jag skulle veta det... Uppenbarligen trodde han det i alla fall. Nu gjorde jag inte det, men jag kunde i alla fall tipsa om någon i byn som borde kænna till det.

I lørdags førmiddag, nær jag satt i bilen på væg till Hudiksvall fick jag ett telefonsamtal från ett annat av mina barn: Emma, som bott i Ørebrotrakten i ungefær ett år. Hon var på væg till IKEA dærstædes och ville att jag skulle beskriva vægen dit. Som om jag skulle veta det... Uppenbarligen trodde hon det i alla fall. Och det gjorde jag faktiskt, trots att jag bara varit i Ørebro ett fåtal gånger.

Det ska bli intressant att høra vad Hillevi kommer att ringa och fråga mig om från London. Telefonnumret till bæsta pizzerian i grannskapet? Vilken tid pendeln går in till centrum? Vilken frisør i London hon bør vælja? Man vet aldrig! Jag vet onekligen en hel del, så det ær møjligt att jag har svar æven på hennes frågor! Men fortfarande finns det också mycket som jag vare sig vet eller kan.

Igår roade jag mig med att læra mig att hantera ett statistikprogram før analys av s k latenta variabler, d v s sådana som vi egentligen inte kan mæta utan istællet førsøker fånga in med indikatorer i olika typer av vetenskapliga studier. Om vi t ex vill veta hur bra någon ær på att spela fiol, så skulle vi kanske fråga hur många år hon spelat, vilken typ av repertoar hon behærskar, hur många liter tårar hennes toner førorsakar under en normal solokonsert etc, før att på så vis få fram en hyfsat sammanhængande bild av hur bra hon ær på att spela fiol. Jag har blivit ombedd att hjælpa professor Arne med lite analys med det aktuella programmet, och då behøvde jag først læra mig hur det fungerar. Som det kændes igår har jag rætt hyfsad koll nu, och jag tyckte det var kul att sitta och læra mig anvænda de olika redskapen i programmet.

Idag på tåget har jag læst en introduktion till ett program før att bygga web-enkæter. Återigen något som jag inte kan sen tidigare men behøver læra mig eftersom vår friluftslivsenkæt också ska finnas tillgænglig på nætet før de som hellre svarar dær. Det var intressant att læsa om hur man ska gøra och sedan fundera på hur jag ska tillæmpa det før att løsa de olika frågevarianterna i vårt frågeformulær. Som tur ær har jag oraklet sjælv, d v s Joel som skrivit programmet, i min nærhet på jobbet, så jag måste inte løsa allt sjælv. Men en hel del kan jag fixa innan jag behøver ta till hjælp från honom. (Han kanske vet vem som æger kossorna i Bjærme också!)

Jag tror jag førstår varfør mina barn ringer och frågar om ibland lite mærkliga saker. De ær vana vid att jag, æven om jag inte vet allt, vet hur man kan ta reda på saker. Det ær den kunskapen jag helst vill att de ska ha med sig ut i livet: Det man inte vet kan man ta reda på. Så småningom kommer de på andra vægar till kunskap æn att ringa mamma, men det ær ingen dum metod det heller, uppenbarligen.