ulna

I våras råkade min blick falla på boken "Picasso valde också Kristinehamn" när jag drällde runt på Akademibokhandeln. Udda titel på en något udda bok! Jag kände mig tvungen att köpa den. När det så var dags att dra söderut på semester och troligtvis passera Kristinehamn tyckte jag det var läge att läsa den. Vissa böcker måste liksom ligga till sig innan jag vill läsa dem, och den här var en sådan. Det kändes som om jag borde läsa den i en viss stämning, och varför inte i trakten av Kristinehamn?! Nu lyckades vi undvika Kristinehamn - vi for väster därom på resan söderut och längre österut när vi for hem igen - men boken var bra. Riktigt bra. Den är skriven av en journalist men är bra ändå.

Ett litet exempel:

Bokens jag, Emanuel, är on the road med Robert Tarkan, men Volvon de färdas i vägrar lämna Lennartsfors. Således måste de meka, och det är inte riktigt Emanuels grej: "Robert bad mig dra i kamremmen. Det gjorde jag. Sen visade Robert mig var kamremmen sitter. Då drog jag i den."

Läs gärna hela. Det är inte säkert att du gillar den, men OM du gör det får du en inte direkt häftig men minnesvärd läsning. I boken jag läser nu, "Dagmar" av Oscar Danielsson, som jag fick av Emma i födelsedagspresent (med prislappen kvar - en gammal fin släkttradition :-) ) påpekar den bokens jag att det inte är så säkert att någon annan gillar böcker som gör mig förtjust. Om det var självklart skulle mina vänner lika självklart bli kära i samma man (dvs Anders) som jag t ex.

Idag har jag börjat jobba igen efter semestern, och det kändes bra. Det kändes riktigt bra, till och med. När jag släntrade iväg till jobbet hade jag lite lätt ångest för att jag skulle ha glömt bort passwordet till datorn - men jag hade valt ett av mina standardwords, så jag lyckades på andra försöket. Det var väl det svåraste jag gjorde idag. Men tids nog blir det nog lite mer utmaningar.