ulna

Igår kväll blev jag medlurad på ett föräldramöte! Åsas dotter går i samma klass som David, och där var det föräldramötesdags igår kväll. Jag visste om det, men försökte aktivt förtränga det, men när Åsa sms:ade och frågade om jag tänkte gå var det lite svårt att låtsas som om det regnade (när det snarare snöade, dessutom).

Jag tyckte i och för sig jag hade goda skäl att inte gå: Föräldrar till barn som strular i skolan går inte på föräldramöten, för de som är där har välartade och skötsamma barn, och en poäng med föräldramötena är att man ska sitta och sucka över skolkare och vandaler och med en trött suck konstatera att nä, det där får skolan försöka lösa på annat vis eftersom såna föräldrar inte är med på föräldramöten. ...ja, du förstår?!

Men tyckte Åsa att det var ett fullgott skäl för mig att inte gå på föräldramötet?

Nääää!

Nu är hon en i huvudsak vänlig människa ändå, så hon föreslog att vi skulle komma sent och gå tidigt, och dessutom bjöd hon hem mig på middag inför mötet, så jag gick dit som gisslan - och kom därifrån som en bättre människa. Hehe!

Nåja, det var faktiskt helt OK. Vi fick börja med att massera varandra och sen fick vi frukt, så vi blev väl bemötta. I slutet började alla curlingmammor med färgat hår prata om hur VI ska samla in pengar för att våra ungar ska åka på supresa till Göteborg i slutet av 9:an. Eh... Jag tyckte det skulle vara bättre om ungarna samlade in pengar för en trevlig resa för oss - mer välförtjänt dessutom - men sånt finns inte i curlingmammornas värld. Jag är inte helt säker på att de har humor heller. Jag hade i alla fall en själsfrände bakom ryggen. Vi kom fram till att ungarna kan åka till Bollnäs medan vi åker till Kreta. Det känns som en bra plan!