Sommar, sommar, Sommaaaar!
"...lättlyssnat för dig på badstranden, hängmattan..." etc.
Igår fick jag nästan på radion till Fredrik Lindströms sommarprogram. Jag letade förgäves batterier till grodradion på toaletten och när det misslyckades kom jag mig inte för att slå på stereon istället. Men till kvällsreprisen var vi med, och Fredrik L:s sommarprogram var precis sådär som sommarprogrammen ska vara. Ja, lättlyssnat och så. Konstig musik spelade han dock, Östen Warnebring till exempel. Men det förlät vi honom mer än gärna, för som vanligt hade han intressanta saker att säga och gjorde det på sitt sedvanligt underhållande sätt.
Idag var jag mer på vid ett-tiden. Grodradion var laddad med batterier och jag slog dessutom på stereon som grundljud. Men ack och ve vilken tråkig människa. Ursäkta mig, men måste man vara så tråkig om man heter Lena Andersson? Hon hade med all säkerhet lagt ner stor omsorg på sitt manuskript, och hon läste upp det samvetsgrant - och ack, så tråkigt! När depressionen kom smygande stängde jag av radion och lyssnade istället till ljudet av mina bara fötter mot parketten. Det var mer underhållande, betydligt mer underhållande!
Igår fick jag nästan på radion till Fredrik Lindströms sommarprogram. Jag letade förgäves batterier till grodradion på toaletten och när det misslyckades kom jag mig inte för att slå på stereon istället. Men till kvällsreprisen var vi med, och Fredrik L:s sommarprogram var precis sådär som sommarprogrammen ska vara. Ja, lättlyssnat och så. Konstig musik spelade han dock, Östen Warnebring till exempel. Men det förlät vi honom mer än gärna, för som vanligt hade han intressanta saker att säga och gjorde det på sitt sedvanligt underhållande sätt.
Idag var jag mer på vid ett-tiden. Grodradion var laddad med batterier och jag slog dessutom på stereon som grundljud. Men ack och ve vilken tråkig människa. Ursäkta mig, men måste man vara så tråkig om man heter Lena Andersson? Hon hade med all säkerhet lagt ner stor omsorg på sitt manuskript, och hon läste upp det samvetsgrant - och ack, så tråkigt! När depressionen kom smygande stängde jag av radion och lyssnade istället till ljudet av mina bara fötter mot parketten. Det var mer underhållande, betydligt mer underhållande!
Kommentarer
Postat av: Astrid
Å vad är det för fel på Östen Warnebring???
Postat av: Ulla
Fel och fel... Jag kan mycket väl tänka mig att lyssna på Östen Warnebring på låg volym när jag diskar under rinnande vatten medan det står en grävskopa utanför huset och gräver.
Trackback