...och på jobbet går det också bra...
Det gör det! Just nu har vi smekmånad medan ungefär hälften har semester fortfarande.
Igår, som var min första arbetsdag efter semestern, kunde jag konstatera att jag hade inte fått ett enda papper i postfacket på över en månad. Även om jag inte får särskilt mycket post annars heller så var det oerhört lite tycker jag! Däremot hade jag fått endel mäjl - men inte ohemult många, och inte något som legat obesvarat och därmed förorsakat världskrig eller dylikt.
Medan jag som bäst höll på att besvara och kasta blev jag ett offer, intervjuoffer närmare bestämt. Katarina blev uppringd av en kvinna som ville intervjua henne och nyhetsrapporteringen efter vårt pressmeddelande med de första resultaten från undersökningen om spel och hälsa. Redan från början tyckte Katarina att det var bättre att journalisten pratade med mig eftersom jag var mer insatt i det hela. Det tyckte journalisten inte alls, hon skulle prompt ha ett uttalande från Katarina, men hon fick ge sig då Katarina helt fräckt hämtade mig och gav mig telefonen. Givetvis blev journalisten och jag snabbt bästisar och hon fick sin intervju. Det var ett intressant tema, för hon följde upp den nyhetsrapportering som var och ville se om den stämde med min syn på saken. Det kom lite plötsligt för min hjärna som fortfarande mest kände sig som en semesterhjärna, men när jag sedan fick mina svar mäjlade verkade det helt OK.
Imorse fick jag ett annat roligt telefonsamtal. En kvinna ringde och ville engagera oss för en spelning. I det fallet var det inte Katarina och jag utan Anders och jag. Dessvärre visade det sig att det gällde helgen när vi är i Stockholm för att se Barberaren i Sevilla - men ändå! Vi gillar att vara efterfrågade.
Eftersom jag hade nästan bara röda kläder på mig idag åt vi middag på En Liten Röd. De hade en trevlig trerättersmeny för mindre än 300:- per person.
Igår, som var min första arbetsdag efter semestern, kunde jag konstatera att jag hade inte fått ett enda papper i postfacket på över en månad. Även om jag inte får särskilt mycket post annars heller så var det oerhört lite tycker jag! Däremot hade jag fått endel mäjl - men inte ohemult många, och inte något som legat obesvarat och därmed förorsakat världskrig eller dylikt.
Medan jag som bäst höll på att besvara och kasta blev jag ett offer, intervjuoffer närmare bestämt. Katarina blev uppringd av en kvinna som ville intervjua henne och nyhetsrapporteringen efter vårt pressmeddelande med de första resultaten från undersökningen om spel och hälsa. Redan från början tyckte Katarina att det var bättre att journalisten pratade med mig eftersom jag var mer insatt i det hela. Det tyckte journalisten inte alls, hon skulle prompt ha ett uttalande från Katarina, men hon fick ge sig då Katarina helt fräckt hämtade mig och gav mig telefonen. Givetvis blev journalisten och jag snabbt bästisar och hon fick sin intervju. Det var ett intressant tema, för hon följde upp den nyhetsrapportering som var och ville se om den stämde med min syn på saken. Det kom lite plötsligt för min hjärna som fortfarande mest kände sig som en semesterhjärna, men när jag sedan fick mina svar mäjlade verkade det helt OK.
Imorse fick jag ett annat roligt telefonsamtal. En kvinna ringde och ville engagera oss för en spelning. I det fallet var det inte Katarina och jag utan Anders och jag. Dessvärre visade det sig att det gällde helgen när vi är i Stockholm för att se Barberaren i Sevilla - men ändå! Vi gillar att vara efterfrågade.
Eftersom jag hade nästan bara röda kläder på mig idag åt vi middag på En Liten Röd. De hade en trevlig trerättersmeny för mindre än 300:- per person.
Kommentarer
Trackback