Kollektiv tinnitus
Pip, pip, piiiiiiiiiiiiip
Igår kväll när vi gick och la oss hördes några sporadiska pip. Först trodde vi att det var diskmaskinen som talade om att den var klar. Något tekniskt snille har fått för sig att det är lämpligt att diskmaskinen tjuter ilsket då. Jag har lite svårt att förstå poängen med det när den ändå håller på i två timmar. Det känns inte helt nödvändigt att någon kastar sig fram och öppnar den just i det ögonblick den är färdig. Men nu var det inte diskmaskinen. Den tänkte fortsätta att diska ytterligare en halvtimma. Inte heller var det kyl- eller frysskåp. Även de piper ibland - den funktionen känns relevant, för när de piper är de för varma. Det är sådant som bör åtgärdas snarast.
Nåja, vi hade i alla fall konstaterat att ljudet inte uppstod någonstans i vår lägenhet, så åtminstone jag somnade raskt. Nån gång under natten hörde jag lite pip, men det var inte på någon direkt oroväckande nivå. Imorse däremot, då var det ett starkt ljud, och det var i trapphuset. Uppenbarligen var det batteriet i brandvarnaren som skrek i dödsångest. Vi stängde köksdörren när vi åt frukost. Jag hoppas att ljudet får David ur sängen, men dessvärre lät det inte alls särskilt mycket i hans rum, åtminstone inte innan jag gick. Det kan ju öka!
Vad har jag gjort åt saken? Ingenting! Jag sprang ner genom trapphuset, och på jobbet är det tyst och lugnt.
Trevlig helg!
Igår kväll när vi gick och la oss hördes några sporadiska pip. Först trodde vi att det var diskmaskinen som talade om att den var klar. Något tekniskt snille har fått för sig att det är lämpligt att diskmaskinen tjuter ilsket då. Jag har lite svårt att förstå poängen med det när den ändå håller på i två timmar. Det känns inte helt nödvändigt att någon kastar sig fram och öppnar den just i det ögonblick den är färdig. Men nu var det inte diskmaskinen. Den tänkte fortsätta att diska ytterligare en halvtimma. Inte heller var det kyl- eller frysskåp. Även de piper ibland - den funktionen känns relevant, för när de piper är de för varma. Det är sådant som bör åtgärdas snarast.
Nåja, vi hade i alla fall konstaterat att ljudet inte uppstod någonstans i vår lägenhet, så åtminstone jag somnade raskt. Nån gång under natten hörde jag lite pip, men det var inte på någon direkt oroväckande nivå. Imorse däremot, då var det ett starkt ljud, och det var i trapphuset. Uppenbarligen var det batteriet i brandvarnaren som skrek i dödsångest. Vi stängde köksdörren när vi åt frukost. Jag hoppas att ljudet får David ur sängen, men dessvärre lät det inte alls särskilt mycket i hans rum, åtminstone inte innan jag gick. Det kan ju öka!
Vad har jag gjort åt saken? Ingenting! Jag sprang ner genom trapphuset, och på jobbet är det tyst och lugnt.
Trevlig helg!
Kommentarer
Trackback