ulna

Välkomstkommittéen stod inte att finna när jag väl släpat hem Linnea och de andra väskorna, så jag fixade kaffe åt mig och tog med mig några tidningar ut på balkongen. När jag suttit där en stund kom uppvaktning i form av Emma och hennes helgsambo Hanna. Emma hade förutom Hanna med sig paket: fina trosor.De slog sig ner på balkongen en stund och höll mig sällskap. Efter ett tag tittade Alfons ut genom dörren. Jodå, han hade hört att jag kommit hem, men just då var det någon film på nätet som var viktigare. Den gossen är lite väl blassé när det gäller verkligheten. Men han visade uppenbar entusiasm när han fick sina Londonpresenter: idel Mangagrejer. Hillevi och jag hittade en superförsäljare som visste exakt vad 14-åriga Mangaentusiaster uppskattar allra mest - och han hade helt rätt. Bland annat köpte jag ett pannband med någon sorts stålplatta fram. Hillevi avrådde med motiveringen att han kommer att använda det. Mycket riktigt! Han satte på sig det direkt och har haft på sig det hela dagen sen dess.

Bäst som jag satt här gick ännu en geting i getingfällan. Häromåret flög en geting in i uplighten som står här i hörnet (ser du den?). Det som var lite häftigt var att den flög dit, och sen såg vi hur getingsjälen steg uppåt sedan getingen bränts till döds på det lilla lysröret. Och nu hände det igen! Vi såg när en geting flög in på eftermiddagen, och nu på kvällen kom den helt plötsligt surrande - rakt upp i lampan. Det måste ha varit en ännu mer storslagen själ, för det rök ordentligt den här gången sedan den bränt sig själv till döds. Jag stängde av lampan för att det inte skulle börja brinna på riktigt. Det är kanske dags att dammsuga lampkupan?!