ulna

Jag läser Igelkottens Elegans av Muriel Barbery och blir lite trött av alla människor jag måste hålla reda på. Men eftersom en av huvudpersonerna, och tillika en av bokens jag, är portvakt är det kanske ofrånkomligt. Boken har blivit lovordad i åtskilliga recensioner och det är möjligt att det är en höjdare. Jag har inte riktigt bestämt mig än. Men när jag idag läste att portvaktens katt blivit "den stumma förebråelsen kattifierad" så föll jag nästan. Det är för övrigt inte den första kluriga formuleringen i boken. Där finns åtskilliga sådana. Jag fortsätter trots att jag faktiskt har hållit på i mer än två veckor och dessutom stuckit emellan med en annan bok. Sånt brukar implicera att jag kanske borde byta bok.

Igår var vi på Metropolitan, nästan. Vi och väldigt många andra - typ så många som behövs för att fylla stora salongen på Storsjöteatern - hade valt att tillbringa lördagskvällen med en direktsänding av Tosca. Häftigt! Det vi fick som de som var där inte fick var bilder bakom scenen i pauserna, intervjuer m m så det blev en stor upplevelse trots att vi inte kunde känna svettlukten.