Att resa med en harpa, forts
I Karlstad skulle vi byta tåg till X2000 mot Stockholm. SJ har en bra grej: om man åker 1:a klass kan man boka en trerätters måltid som serveras vid platsen. Det hade vi gjort, och började känna oss en bit bortom småhungriga på perrongen i Karlstad. Men vår förväntan byttes till besvikelse. X2000 var utbytt mot ett annat slags tåg, och ombord på det fanns varken 1:a klass eller mat, inte ens en liten lunchtallrik. Ack, ack! Vi som hade kostat på oss 1:a klass (jaja, det var bara obetydligt dyrare än 2:a klass - men ändå!) blev hänvisade upp till andra våning. Du kan ju föreställa dig hur kul det är att klättra i en ganska brant tågtrappa med en harpa och en tung resväska - och då hade jag bara börjat misstänka att vi skulle bli blåsta på maten. Vissheten kom strax efter, Jag fick sitta med harpan mellan benen i tre timmar, hungrig. SJ bjussade generöst på fritt kaffe och torra muffinsar, och vi i 1:a klass fick varsin tillgodocheck på 50:-. Såååå glada vi blev för det... :-/
Vi anlände hungriga och bistra till Stockholm, men gjorde en ansamling av den lilla rest av energi vi hade och släpade allt bagage över Kungsbron och två kvarter ytterligare till Hotell Amaranten. Som tur var fanns det en trevlig italiensk restaurang med rutiga dukar tvärs över gatan. Där frossade vi i bruchetta och pasta så det stod härliga till. Kvällen avslutade jag i badkaret på hotellrummet, och då kändes det RIKTIGT bra!
Amaranten är ett jättehotell. Eftersom vårt tåg hemåt gick först halvtre anhöll vi om sen utcheckning för att slippa riskera att harpan blev klämd i bagagerummet - och si, det fick vi! Med viss bävan nalkades vi Stockholm C med harpa, tre resväskor, ett paraply, en käpp, en kameraväska, en kasse med ett antal LP-skivor, ryggsäck samt ytterligare en liten väska. Även till dagens resa hade vi beställt trerätters vid våra 1:a klass-platser. Skulle vi bli inklämda i en 2:a klass utan mat även idag, eller skulle det bli som vi tänkt oss? Men idag var tåggudarna nådiga. X2000 gled in på perrong 5 och vi kunde gå ombord på vagn 2, placera harpan mellan oss och invänta maten strax efter Uppsala. Förrätten var sill - och det smakade bra!
David har lovat att möta oss i Östersund och hjälpa till att släpa. Livet känns rätt bra såhär på vår treveckorsbröllopsdag.
Vi anlände hungriga och bistra till Stockholm, men gjorde en ansamling av den lilla rest av energi vi hade och släpade allt bagage över Kungsbron och två kvarter ytterligare till Hotell Amaranten. Som tur var fanns det en trevlig italiensk restaurang med rutiga dukar tvärs över gatan. Där frossade vi i bruchetta och pasta så det stod härliga till. Kvällen avslutade jag i badkaret på hotellrummet, och då kändes det RIKTIGT bra!
Amaranten är ett jättehotell. Eftersom vårt tåg hemåt gick först halvtre anhöll vi om sen utcheckning för att slippa riskera att harpan blev klämd i bagagerummet - och si, det fick vi! Med viss bävan nalkades vi Stockholm C med harpa, tre resväskor, ett paraply, en käpp, en kameraväska, en kasse med ett antal LP-skivor, ryggsäck samt ytterligare en liten väska. Även till dagens resa hade vi beställt trerätters vid våra 1:a klass-platser. Skulle vi bli inklämda i en 2:a klass utan mat även idag, eller skulle det bli som vi tänkt oss? Men idag var tåggudarna nådiga. X2000 gled in på perrong 5 och vi kunde gå ombord på vagn 2, placera harpan mellan oss och invänta maten strax efter Uppsala. Förrätten var sill - och det smakade bra!
David har lovat att möta oss i Östersund och hjälpa till att släpa. Livet känns rätt bra såhär på vår treveckorsbröllopsdag.
Kommentarer
Trackback