Sista konferensdagen och hemresan och alltmöjligt
Igår morse vaknade jag till och försökte dra täcket lite bättre omkring mig. Till min förvåning gick det inte, för det låg någon bredvid mig i sängen. Jag hann lite sömndrucket undra varför Marie hade krupit ner i min säng innan jag insåg att jag var hemma, och det var Anders som var täckesbromsen.
På väg hem över Atlanten fick vi se hur de i ekonomiklassen har det. Det gick det med, men visst är de skillnad på att bara kunna luta ryggstödet bakåt en aning eller att kunna hamna helt i horisontalläge! Med tanke på att natten var kort konstaterade vi att det ändå var bättre att bli uppklassad till business class för flygning dagtid, för då hann vi njuta av lyxen!
Flygplansfrukosten var resans torftigaste, men å andra sidan fick vi äta från frukostbuffén sista konferensdagen. Vi hade även den sista kvällen beställt lite roomservicefrukost som grund, men som tur var lästa jag i programmet och insåg att vi skulle få äta riktig frukost den sista dagen. Vi rev beställningen och fick sedan njuta av en riklig frukost ånyo. Det enda som var lite opraktiskt med den buffén var det där med kaffe och juice: allt annat kunde man hämta, men kaffe och juice serverades av den i och för sig inte knappa servispersonalen. Lite opraktiskt var det ändå.
När vi mellanlandade i Zurich gjorde jag det som man rimligtvis gör i Schweiz: köpte en klocka. Jag hittade en läckert designad klocka åt Anders. Presenten uppskattades!
Nu ska vi gå till Folkets Hus och gå på vernissage.
På väg hem över Atlanten fick vi se hur de i ekonomiklassen har det. Det gick det med, men visst är de skillnad på att bara kunna luta ryggstödet bakåt en aning eller att kunna hamna helt i horisontalläge! Med tanke på att natten var kort konstaterade vi att det ändå var bättre att bli uppklassad till business class för flygning dagtid, för då hann vi njuta av lyxen!
Flygplansfrukosten var resans torftigaste, men å andra sidan fick vi äta från frukostbuffén sista konferensdagen. Vi hade även den sista kvällen beställt lite roomservicefrukost som grund, men som tur var lästa jag i programmet och insåg att vi skulle få äta riktig frukost den sista dagen. Vi rev beställningen och fick sedan njuta av en riklig frukost ånyo. Det enda som var lite opraktiskt med den buffén var det där med kaffe och juice: allt annat kunde man hämta, men kaffe och juice serverades av den i och för sig inte knappa servispersonalen. Lite opraktiskt var det ändå.
När vi mellanlandade i Zurich gjorde jag det som man rimligtvis gör i Schweiz: köpte en klocka. Jag hittade en läckert designad klocka åt Anders. Presenten uppskattades!
Nu ska vi gå till Folkets Hus och gå på vernissage.
Saker och ting jämnar ut sig
Idag var Marie och jag förutseende och beställde lite frukost att bottna med via room-service. Youghurt med frukt för min del och gröt för Marie. Eftersom det är Maries födelsedag fick hon äta med skeden. Jag bedömde att det skulle vara möjligt att äta youghurt med frukt med gaffel, och det stämde. Sen visade det sig att konferensfrukosten var något mindre dålig idag. Idag kunde man äta flingor med mjölk (smaksak om det är bättre till frukost än wienerbröd!) eller youghurt. Det enda i brödväg var muffins av det mer rustika slaget. Frukosten var alltså mer frukostlik idag än igår. Och sen blev det så småningom dags för lunch, och då blev vi riktigt lyckliga. Idag serverades ett rikt utbud av sallader, ett par olika varmrätter och så en tårtbuffé till dessert. Det senare fick vi säkert för att det är Maries fyller år! Eftermiddagsfikat toppade det hela med chokladdoppad frukt (jordgubbar och melon), jättecookies och brownies.
Sammanfattningsvis var maten alltså betydligt bättre idag än igår. Å andra sidan var presentationerna sämre. Lite kluvet alltså! Egentligen borde jag tycka att gårdagen var bättre. Mm...
Sammanfattningsvis var maten alltså betydligt bättre idag än igår. Å andra sidan var presentationerna sämre. Lite kluvet alltså! Egentligen borde jag tycka att gårdagen var bättre. Mm...
En inte helt vanlig dag på jobbet
"Continental breakfast" stod som första punkt på programmet idag. Igår åt vi av hotellets i högsta grad eminenta frukostbuffé, den kontinentala varianten var i betydligt lägre grad tillfyllest. Jag kan i och för sig tänka mig att David hade uppskattat den, för man kunde äta sig mätt på olika sorters bakverk som wienerbröd, petit chouer, bullar etc. Så fanns det melon, ananas, jordgubbar och vindruvor samt rökt lax och yttepyttesmå bagels som verkade vara till för att stoppa laxskivorna i. That's it! Vi funderar på att beställa upp något med room service imorgon bitti för att bottna med något.
Däremot har föredragen hållit en genomgående hög klass. Vi har hört om plastiska hjärnor, internetsjälvhjälp för personer med spelproblem, grad av spelproblem bland kanadensiska fångar och annat skojigt. Dagen har gått ganska fort. Vi har dessutom hållit vår presentation, så nu kan vi softa resten av konferensen.
En annan sak som jag har gjort idag är att jag påbörjat den nordamerikanska lanseringen av RomildFrank genom att ge bort två CD-skivor. Vem vet! Det kanske leder till en spelning på något casino så småningom.
Ikväll har vi ätit en delikat middag på en italiensk restaurang som vi passerade igår. De framhöll att de är valet för locals, och det stämde tydligen, för servitrisen förhörde sig om anledningen till att vi hittat dit. Såpass ovanligt var det tydligen med besök av främlingar!
Däremot har föredragen hållit en genomgående hög klass. Vi har hört om plastiska hjärnor, internetsjälvhjälp för personer med spelproblem, grad av spelproblem bland kanadensiska fångar och annat skojigt. Dagen har gått ganska fort. Vi har dessutom hållit vår presentation, så nu kan vi softa resten av konferensen.
En annan sak som jag har gjort idag är att jag påbörjat den nordamerikanska lanseringen av RomildFrank genom att ge bort två CD-skivor. Vem vet! Det kanske leder till en spelning på något casino så småningom.
Ikväll har vi ätit en delikat middag på en italiensk restaurang som vi passerade igår. De framhöll att de är valet för locals, och det stämde tydligen, för servitrisen förhörde sig om anledningen till att vi hittat dit. Såpass ovanligt var det tydligen med besök av främlingar!
Statens kaka är understundom guldkantad
Jag sitter på våning 29 på Sheraton Fallsview Hotel i Niagara Falls (kanadensiska sidan) och ser ut över Niagarafallen. Det är en mäktig utsikt må jag säga. När Marie, min närmsta chef, och jag checkade in igår kväll fick vi erbjudandet att gradera upp vårt rum till ett med utsikt mot fallen. Mellanskillnaden var under 200 kr per natt. Var det ett svårt beslut att fatta? Näääää!
Imorse (lokal tid) vaknade jag och såg en rosa soluppgång över fallen. Igår kväll när jag somnade lyste fallen i blått och rött. Det kändes lite konstigt att ett av världens häftigaste naturfenomen behvöver extra effekter, men det var tydligen bara något för fredag- och lördagkvällar. På sätt och vis passade det i och för sig in i miljön. I synnerhet den kanadensiska sidan är genomkommersialiserad med stora hotell, casinon, vaxkabinett och en massa tingeltangel.
Imorgon börjar själva konferensen om "Responsible Gambling" som vi ska vara med på så vi tog tillfället i akt idag och tittade på fallen från diverse olika håll. Vi konstaterade igår att det borde gå att gå över till den amerikanska sidan, och det stämde. Däremot fick vi ansöka om visum för att släppas in, och inte bara det, vi fick betala 6 dollar var för dem. Men det var det värt. Solen sken och vi promenerade ut på Goat Island, som ligger mellan de amerikanska och de kanadensiska fallen, och sedan ut på Three Sisters Islands, där vi befann oss mitt i inflödet till fallen.
När vi åkte hit igår hade vi lite oflyt när vi skulle checka in, men det var tur för oss, visade det sig så småningom. Både på Frösön och Arlanda stod det "kontakta personal" när vi försökte checka in på automaterna. I Östersund fick vi bagaget checkat ända till Toronto, men oss själva bara till Arlanda. På Arlanda lyckades de checka in oss till London och väl i London fick vi återigen leta incheckningsdisk. Det kändes lite lätt olustigt när tjejen som hjälpte oss bekymrat rynkade pannan, ringde kollega etc, men till sist fick vi vår belöning: vi fick åka i business class över Atlanten! Det hade vi inget emot. Väl ombord på flygplanet blev jag först lite förvånad. Businessklass liknade på intet sätt en vanlig flyg... vad heter det? -salong? Nej, varje säte var ett litet bås. Om det hade varit helt omgärdat skulle det snarare sett ut som ett badkar. Vi satt där i bekväma fåtöljer som gick att luta hur mycket som helst. Det gick att fälla ut ett benstöd, och till varje plats fanns en liten hylla att lägga upp fötterna på. Att det skulle bli en bra flygning anade jag när vi fick champagne redan innan flygplanet startade!
Imorse (lokal tid) vaknade jag och såg en rosa soluppgång över fallen. Igår kväll när jag somnade lyste fallen i blått och rött. Det kändes lite konstigt att ett av världens häftigaste naturfenomen behvöver extra effekter, men det var tydligen bara något för fredag- och lördagkvällar. På sätt och vis passade det i och för sig in i miljön. I synnerhet den kanadensiska sidan är genomkommersialiserad med stora hotell, casinon, vaxkabinett och en massa tingeltangel.
Imorgon börjar själva konferensen om "Responsible Gambling" som vi ska vara med på så vi tog tillfället i akt idag och tittade på fallen från diverse olika håll. Vi konstaterade igår att det borde gå att gå över till den amerikanska sidan, och det stämde. Däremot fick vi ansöka om visum för att släppas in, och inte bara det, vi fick betala 6 dollar var för dem. Men det var det värt. Solen sken och vi promenerade ut på Goat Island, som ligger mellan de amerikanska och de kanadensiska fallen, och sedan ut på Three Sisters Islands, där vi befann oss mitt i inflödet till fallen.
När vi åkte hit igår hade vi lite oflyt när vi skulle checka in, men det var tur för oss, visade det sig så småningom. Både på Frösön och Arlanda stod det "kontakta personal" när vi försökte checka in på automaterna. I Östersund fick vi bagaget checkat ända till Toronto, men oss själva bara till Arlanda. På Arlanda lyckades de checka in oss till London och väl i London fick vi återigen leta incheckningsdisk. Det kändes lite lätt olustigt när tjejen som hjälpte oss bekymrat rynkade pannan, ringde kollega etc, men till sist fick vi vår belöning: vi fick åka i business class över Atlanten! Det hade vi inget emot. Väl ombord på flygplanet blev jag först lite förvånad. Businessklass liknade på intet sätt en vanlig flyg... vad heter det? -salong? Nej, varje säte var ett litet bås. Om det hade varit helt omgärdat skulle det snarare sett ut som ett badkar. Vi satt där i bekväma fåtöljer som gick att luta hur mycket som helst. Det gick att fälla ut ett benstöd, och till varje plats fanns en liten hylla att lägga upp fötterna på. Att det skulle bli en bra flygning anade jag när vi fick champagne redan innan flygplanet startade!
Lite bättre
Anders kan man aldrig lita på! Igår sms:ade han snällt och erbjöd sig att laga middag vid valfri tid. Jag svarade och föreslog att vi skulle springa oss lite före maten - och då var det kört. "Ja!", svarade han. Så då var det bara att springa bortåt FOLKETS HUS och lite förbi dessutom, igen. Men det blev faktiskt bättre sen. Redan på kvällen hade träningsvärken nästan släppt, och idag är det helt OK.
Till helgen får mina väskor ut och resa. Linnéa ska följa med mig till Niagara Falls (Kanada) och Emil ska med Emma på roadtrip i södra och mellersta Sverige.
Till helgen får mina väskor ut och resa. Linnéa ska följa med mig till Niagara Falls (Kanada) och Emil ska med Emma på roadtrip i södra och mellersta Sverige.
Ffg
Lagom till påsk har vi passat på att klara av några årspremiärer:
Igår, när solen sken och det nästan var varmt, var det dags för årets för-första-gången kaffe på balkongen. Jag kombinerade det med min påskbakelse. Emma kom inskuttande med påskbakelser på förmiddagen, nämligen. Hon hade klätt ut drömtårtebitar till ägg genom att täcka dem med grädde och garnera med persikabit. Det smakade alldeles utmärkt i påsksolen på balkongen!
Idag var Anders och jag ute på årets för-första-gången joggning. Jag föreslog det imorse (eller kanske mitt på dagen då?) efter frukost i hopp om att Anders hellre skulle sätta sig vid datorn eller så - men icke! Han inte bara tyckte det var en bra idé utan skyndade sig att klä på sig träningskläder. För skams skull fick jag lov att gå upp och klä på mig. Annars var jag fullt upptagen med "Innan döden kom" av Elizabeth George. En ruggig historia! Man får följa tre stackars syskon. De har det eländigt från början, och så blir det bara värre och värre. Jag var tvungen att ta mig igenom den för att få det gjort.
Annars är jag nog mest trött! Ack, ack! Den som hittade på sommartidseländet skulle jag vilja titta strängt på!
Vi hade två planeringsdagar förra veckan, förresten. Som alla vet får man extra mycket gjort om man reser bort från jobbet. Annars ska folk alltid fixa en massa bara lite då och då. Vi förlade våra två planeringsdagar till Östersund. En trevlig stad! Vi tog in på Clarion, och i onsdags efter en dags idogt planerande gick vi och bowlade och sedan till Simon & Victor för att äta middag. Torsdagen blev bara en halvdag eftersom det var Skärtorsdag.
Igår, när solen sken och det nästan var varmt, var det dags för årets för-första-gången kaffe på balkongen. Jag kombinerade det med min påskbakelse. Emma kom inskuttande med påskbakelser på förmiddagen, nämligen. Hon hade klätt ut drömtårtebitar till ägg genom att täcka dem med grädde och garnera med persikabit. Det smakade alldeles utmärkt i påsksolen på balkongen!
Idag var Anders och jag ute på årets för-första-gången joggning. Jag föreslog det imorse (eller kanske mitt på dagen då?) efter frukost i hopp om att Anders hellre skulle sätta sig vid datorn eller så - men icke! Han inte bara tyckte det var en bra idé utan skyndade sig att klä på sig träningskläder. För skams skull fick jag lov att gå upp och klä på mig. Annars var jag fullt upptagen med "Innan döden kom" av Elizabeth George. En ruggig historia! Man får följa tre stackars syskon. De har det eländigt från början, och så blir det bara värre och värre. Jag var tvungen att ta mig igenom den för att få det gjort.
Annars är jag nog mest trött! Ack, ack! Den som hittade på sommartidseländet skulle jag vilja titta strängt på!
Vi hade två planeringsdagar förra veckan, förresten. Som alla vet får man extra mycket gjort om man reser bort från jobbet. Annars ska folk alltid fixa en massa bara lite då och då. Vi förlade våra två planeringsdagar till Östersund. En trevlig stad! Vi tog in på Clarion, och i onsdags efter en dags idogt planerande gick vi och bowlade och sedan till Simon & Victor för att äta middag. Torsdagen blev bara en halvdag eftersom det var Skärtorsdag.
Sätt dig ner och ta det lugnt
När jag kommer hem från mitt jätteroliga jobb och därefter gått en sväng till affären för att införskaffa fil och bananer och andra förnödenheter så blir jag direkt uppmanad att helt enkelt ta det lugnt tills maten blir färdig. Så var det i mitt liv igår.
Helt fantastiskt!
Jag har det så bra!
Jag använde tiden till att plöja igenom P-O Enquists memoarer. En av mina norska arbetskamrater tyckte att den var så fantastisk att läsa och propsade på att låna ut den till mig. Hade det inte varit för det hade jag nog gett upp vid det här laget. Kanske. ...eller kanske inte. Den är åtminstone lite intressant ibland. Om inte annat så är det en hel del nutids- eller åtminstone nästan-nutids-historia, från 1960-talet och framåt, som han ger endel inblickar i. Jag plöjer på!
Nu vankas två planeringsdagar för min enhet på jobbet. Vi ska nästan resa bort, men bara nästan, för vi tar in på hotell i Östersund! Ganska fiffigt ändå, för då tar det bara en kvart att gå dit imorgon bitti och vi kommer snabbt hem på torsdag - och inte minst det är ju helt suveränt eftersom det är diverse stök inför Blåkulla och allt sånt då!
Helt fantastiskt!
Jag har det så bra!
Jag använde tiden till att plöja igenom P-O Enquists memoarer. En av mina norska arbetskamrater tyckte att den var så fantastisk att läsa och propsade på att låna ut den till mig. Hade det inte varit för det hade jag nog gett upp vid det här laget. Kanske. ...eller kanske inte. Den är åtminstone lite intressant ibland. Om inte annat så är det en hel del nutids- eller åtminstone nästan-nutids-historia, från 1960-talet och framåt, som han ger endel inblickar i. Jag plöjer på!
Nu vankas två planeringsdagar för min enhet på jobbet. Vi ska nästan resa bort, men bara nästan, för vi tar in på hotell i Östersund! Ganska fiffigt ändå, för då tar det bara en kvart att gå dit imorgon bitti och vi kommer snabbt hem på torsdag - och inte minst det är ju helt suveränt eftersom det är diverse stök inför Blåkulla och allt sånt då!
Konsertkväll
Idag har jag varit i Stora Kyrkan och dess omedelbara närhet under nästan åtta timmar. Det var dags för framförandet av Händels Messias. Vi var c:a 70 sångare, däribland Emma och jag, fyra sångsolister och så en delikat och väl utvald orkester med både stråk och blås, och slagverk icke att förglömma, även om den stackars slagverkaren mest bara fick vänta på sin insats.
Det ÄR häftigt att sjunga i kör, och ju större desto bättre, onekligen! Men nu är jag lite trött.
Det ÄR häftigt att sjunga i kör, och ju större desto bättre, onekligen! Men nu är jag lite trött.
Nej, det gick inte så bra för Emms Spisestue
I onsdags, när vi var på väg till Galleri Fenka i Levanger för att titta på akvareller, passerade vi Emms Spisestue. Nu hade de stängt. Det satt ett handskrivet meddelande i ett fönster. "Vi har flyttat". Vad lite förvånade vi blev!
Efter galleribesöket gick vi på den mexikanska restaurangen som ligger i ena ändan av Kirkegatan. Jag har passerat där flera gånger utan att gå in. Om man är hungrig är det definitivt ett misstag att passera, för där inne har de häftig mexikansk mat..
Efter galleribesöket gick vi på den mexikanska restaurangen som ligger i ena ändan av Kirkegatan. Jag har passerat där flera gånger utan att gå in. Om man är hungrig är det definitivt ett misstag att passera, för där inne har de häftig mexikansk mat..
De bästa av världar
Jag har det verkligen bra!
Nu har jag varit i Levanger i två dagar. Där trivs jag! Igår var vi ute efter jobbet. Vi var på konstutställning på ett galleri där de också säljer konsthantverk. Jag hittade en fantastisk jacka som hängde där och bara väntade på mig! Lite extra lustigt blev det när Grete insåg att även hon behövde en jacka, den hon valde var snarlik min men de är båda one-of-a-kind ändå. Grete och jag kan nog gärna ha likadana jackor. Vi kom fram till att vi båda har döttrar som fyller 20 år i år - dagarna efter varandra! Jag måste nog kolla om hon fyller 50 dagen före eller efter mig....
Det allra bästa är att det är lika härligt att komma hem! När jag kommer hem från Norge brukar Anders ha middag färdig och så brukar han duka med min fina servis med grönt mönster på.
Nu har jag varit i Levanger i två dagar. Där trivs jag! Igår var vi ute efter jobbet. Vi var på konstutställning på ett galleri där de också säljer konsthantverk. Jag hittade en fantastisk jacka som hängde där och bara väntade på mig! Lite extra lustigt blev det när Grete insåg att även hon behövde en jacka, den hon valde var snarlik min men de är båda one-of-a-kind ändå. Grete och jag kan nog gärna ha likadana jackor. Vi kom fram till att vi båda har döttrar som fyller 20 år i år - dagarna efter varandra! Jag måste nog kolla om hon fyller 50 dagen före eller efter mig....
Det allra bästa är att det är lika härligt att komma hem! När jag kommer hem från Norge brukar Anders ha middag färdig och så brukar han duka med min fina servis med grönt mönster på.
Messias
Nu vet jag hur lång Hændels Messias ær: som restiden mellan Østersund och Hell!
På søndag ska Emma och jag och några till (c:a 70 sångare+orkester) framføra hela verket, dock inte på Nabotåget utan i Stora Kyrkan. Igår inførskaffade jag skivan (køpte!!) och lyssnade uppmærksamt samtidigt som jag læste partitur, hela vægen till Hell. Nu kan jag allt... næstan!
På søndag ska Emma och jag och några till (c:a 70 sångare+orkester) framføra hela verket, dock inte på Nabotåget utan i Stora Kyrkan. Igår inførskaffade jag skivan (køpte!!) och lyssnade uppmærksamt samtidigt som jag læste partitur, hela vægen till Hell. Nu kan jag allt... næstan!