ulna

Vi lämnade Minneapolis vid åttatiden igår kväll och landade på Island imorse vid halvåttatiden efter knappt sex timmars flygning... Känn på den, du!

På Island gjorde vi inte så mycket mer än bytte plan, och så sov vi bort ett par timmar till på väg till Arlanda. Väl här har vi framförallt njutit av kaffe på svensk mark. Nu väntar vi på tåget mot Östersund och tar det lugnt.

Vårt nöje igår innan vi for hem var ett besök på Mall of America, som en gång var världens största shoppingcenter. Det är fortfarande oerhört stort. Någon räknade ut, att om man besökte samtliga butiker i 10 minuter skulle det ta 86 timmar, effektiv tid. Det gjorde inte vi. Och om man tröttnar på att shoppa kan man åka berg-och-dalbana eller karusell på nöjesfältet mitt inne i byggnaden, spela minigolf, äta, fika - eller ta in på hotellet.

Eftersom vi redan shoppat en hel del kläder och textilier koncentrerade vi oss främst på jul- och prylbutiker. Bara att titta i amerikanska julbutiker är värt en resa! Gårdagens häftigaste fynd var dock ett par byxor: ett par bruna flanellpyjamasbyxor med M&M-motiv på till David.

Nu har vi sovit vår sista natt i USA. Nästa gång vi går till bädd är vi hemma - men det är först i morgon kväll!

Så en sista kaffehistoria från USA - om Irish Coffee. Igår kväll var vi på samma restaurang som första kvällen, fast nu var vi knappt halva gänget. Av någon anledning kändes restaurangen betydligt mindre stimmig den här gången trots att det var en sportbar med mängder av TV-skärmar överallt.

Efter maten ville vi ha Irish Coffee. Vår servitris Karen lovade glatt att fixa det, men hon kom strax tillbaka och frågade om vi menade deras special-Irish-Coffee med Bailys i. Åsa gjorde det, men inte jag. Efter ytterligare några minuter kom Karen återigen bärande på två kaffemuggar. Min såg ut som en mugg med vanligt kaffe och Åsas som kaffe med lite mjölk i. Men vispgrädden då? Det visade sig att Karen trodde att man bara har vispgräde på varm choklad, men hon var inte omöjlig, så ytterligare några minuter senare fick vi våra muggar frikostigt toppade med vispad grädde - och sugrör. Då var vi nöjda.

Igår kväll när vi kom fram till Jansons farm kändes det nästan som att komma hem! Det är märkligt hur fort det går att bli hemtam någonstans. Nu är Gunilla och Görans hus osedvanligt trevligt i och för sig - men ändå!

Wes och Sharon inväntade oss tillsammans med Göran, och före middagen ville Wes säga någonting. När vi lämnade Mahtowa för några dagar sedan hade Wes och Sharon sagt till varandra att de tyckte att vi var så osedvanligt trevliga människor att de ville göra något extra för oss för att visa det (förutom allt annat de gjort!). Så de hade åkt till The Liquor Store och köpt champagne, och dessutom hade de köpt såväl torr och söt samt alkoholfri champagne för att det skulle passa alla!

Efter middagen var det några som ville fara till Casinot. Vi passade på det och packade våra väskor istället.

När vi klev upp imorse hade det snöat! Inte mycket, men ändå. Jag valde muggen med "Minnesnowta" på för frukostkaffet. Det kändes passande!

Vid halvtio var det dags för avfärd, men innan vi lämnade trakten skulle vi göra en tur genom det närbelägna indianreservatet flör att Wes vill visa oss det. Det var bland det minst meningsfulla vi gjort sen vi kom hit, åtminstone för oss i den andra bussen som bara följde efter medan Wes guidade i den första bussen.

Nästa aktivitet var skojigare. Då åkte vi till banken i Moose Lake där Gunilla har sitt konto. Eftersom vi är i USA har de givetvis en drive in-ruta oå banken! På väg mot MInneapolis stannade vi också på en stor Outlet. Där köpte jag mest lustiga köksprylar (små!). Det inköp jag är mest nöjd med är mina städtofflor!

Så kom vi hem ännu en gång, den här gången till Super 8 Motel i Golden Valley. Vi fick till och med samma rum! Somliga ville besöka ännu ett shoppingcenter sedan vi checkat in, men vi tar det lugnt och stannar i närområdet.

Nu har vi vänt tillbaka söderut på väg mot Jansons farm. När vi ändå passerar Duluth passar vi på att shoppa lite till. Nu ska vi göra det vi inte hann förra gången, framförallt göra den magnifika bokhandeln rättvisa. Den har mängder av specialavdelningar och stolar strategiskt utplacerade så att man kan kolla i lugn och ro. Just nu laddar vi upp med varsin mugg kaffe från Caribou Coffe. Förutom bra kaffe har de en klok devis på muggarna:

Life is short. Stay awake for it.

Idag avslutas vår Quilt Retreat. Bland annat blir det dags att visa upp vad vi åstadkommit under dessa drygt tre dagar. För min del är det remsor. Så långt har jag kommit med min kvilt. Igår morse när jag kom till "Community Center" i Beaver Bay började jag flytta om alla mina block. Att det inte var helt optimalt såg jag på fotot jag hade tagit. Det är en fiffig metod! På en pytteliten bild i digitalkameran försvinner alla detaljer och man ser istället de stora dragen.

Sedan jag flyttat om nästan allting en gång och därefter gjort några småjusteringar var jag nöjd och började sy ihop bitarna i långa rader som jag också börjat sammanfoga. Det återstår att se vad jag hinner åstadkomma under förmiddagen innan vi drar vidare söderut.

Åsa har kommit igång med att sy hon också och har stolt åstadkommit tre grytlappar. Hon tycker att vi skall vara oerhört imponerade av det. Det är vi givetvis! :-)

Förutom att vi syr och syr och emellanåt går och köper lite mer tyg, eller mycket, så händer det diverse trevliga saker. Igår efter middagen visade en av de amerikanska tjejerna upp sin franska renässansklänning som hon sydde förra året. Hon använder den för att gå omkring på en festivalvecka som hålls i trakten av Duluth årligen.

Vi servas av två köksdamer som serverar en stadig brunch vid halvelva på förmiddagen och sedan middan någon gång kring kl 18 (lokal tid). Däremellan kan vi förse oss vid buffébordet med snacks, kakor, frukt m m. Det går definitivt ingen nöd på oss! Till och med kaffet smakar bra. Damerna har instruerats att göra starkt kaffe åt oss.

Igår kväll blev vi bjudna in till Bev och Kathys rum på ett glas vin som avslutning på kvällen. De blir bara trevligare och trevligare ju mer vi lär känna dem. Det som vi kanske har haft mest utbyte av på den här resan är nog alla möten med trevliga människor.

När vi sydde som bäst på eftermiddagen kom kursledarna inrusande med kartongvis med öl och hojtade: "Happy Hour".

Dagarna är fyllda med överraskningar!

Idag har jag för övrigt kommit så långt med mina kalejdoskopbitar att jag hann nåla upp dem innan vi for tillbaka till hotellet. Det visade sig att det fanns mer färger i mitt tyg än jag hade trott, så jag fick ändra mina planer. Jag hade tänkt mig en sektion med blåsinstrument, en med stråk etc, men det fick bli efter färger istället. Om jag fortfarande tycker det ser bra ut imorgon bitti ska jag börja sy ihop dem.

Vi har haft fortsatt trevligt med Bev och Kathy. Mitt på dagen tog vi en promenad bort till tygaffären tillsammans med dem. När vi skulle gå tillbaka var de plötsligt försvunna. Det visade sig att de satt inne i glassbutiken. Av ren artighet sällade vi oss till dem och åt varsin glass vi också. Jag åt "Wolf Tracks" för att det lät så fränt. Som tur var var det gott också: chokladglass med jordnötter i!

Och så lite kvilthumor:

A Fat Quarter is NOT a Body Part

Detta stod att läsa på vår kursledares t-shirt idag.

Idag kunde vi sova hur länge vi ville (nästan) - då gick vi upp halvsju! Det ÄR svårt att ställa om kroppen till amerikansk tid.

Nåja, det innebär att vi kan följa med första bilen bort till Beaver Bay så att vi kommer igång att sy early in the morning. Till och med Åsa är på. Hon hade med sig stickning igår men kom loss med en grytlapp framåt eftermiddagen.

Flera av våra amerikanska sykompisar bor på samma hotell som vi. Igår fick vi direktiv om att sätta oss blandat och umgås med amerikanskorna. Åsa och jag sitter bredvid Kathy och Bev. De är hur trevliga som helst. När jag kom och gick i korridoren efter frukost klev de ut genom ett av de rum jag just gick förbi. Jag nämnde att vi bor mitt emot den stora ismaskinen och den rasslar och håller på dygnet runt. Bev hade lösningen på problemet: "Pull out the plug, but remember to wear gloves"! Det blir säkert en bra dag idag också.

En sak som jag glömde att beskriva närmare igår var badet, och då rutschkanorna. Det finns en ganska rejäl vattenrutschbana vid hotellets pool. Igår var den avstängd. Men så fanns det en vid barnpoolen också, formad som en stor grön och rosa groda. Det såg väligt lustigt ut när Åsa åkte i den!

Imorse bar det iväg till Beaver Bay för vår första sydag.

Vi syr i en stor lokal som är någon slags bystuga. Eftersom vi kom ända från Sverige behövde vi inte ha egna symaskiner - och det var vi tacksamma för. Jag greppade en blommig väska i vilken jag hittade en liten Janomemaskin. I väskan fanns dessutom ett litet fodral med diverse bra och ha för sömnad, inte minst en liten sax som jag haft stor nytta av idag. Det var tacksamt!

Förutom oss är det ett antal amerikanskor som deltar i denna "Quilt Retreat" som går ut på att sy, sy och sy. Till skillnad från oss har de med sig egna projekt. Men vi går på kurs och syr kalejdoskop, de flesta av oss i alla fall. Själva kursen började med att vi gick till den närbelägna tygaffären och köpte tyg. Stormönstrat skulle det vara. Jag hittade ett fint tyg med en massa musikinstrument på. Jag är nöjd med allt utom bakgrunden som är beige. Men det blir fint ändå. Jag ska komplettera med lite rött tyg, så blir det säkert bra.

Bortsett från hotellfrukosten får vi all mat i sylokalen. Två damer servar oss. De tycker att muffins passar till allt. Till brunchen fick vi havregrynsgröt och fyra olika sorters muffinsar och middagen bestod av taco-soppa och majsmuffins som skulle ätas med honungssmör!

Framåt sjutiden var Åsa och jag nöjda med syning för dagen och följde med första turen tillbaka till hotellet. Det finns pool på hotellet, nämligen! Vi gottade oss i bubbelpoolen och simmade omkring i simbassängen ett bra tag.

Så var det dags att bryta upp från Jansons farm och dra vidare norrut mot Beaver Bay. På tisdag kväll fick vi lite olika alternativ att välja på eftersom resan upp bara tar knappt två timmar effektiv tid. Egentligen fanns det fyra alternativ, men vi la till ett femte: att vi skulle ta det lugnt på morgonen före avfärden. Alla aktiviteter och allt umgänge blir lite jobbigt i längden. Det var en hel del som var inne på det. Dessutom skulle vi besöka Casino och en nationalpark med vattenfall.

När vi gav oss iväg var planerna något ändrade. Istället för Casino-besök blev det ett besök på ett stort shoppingcenter i utkanten av Duluth. Och när jag skriver stort menar jag STORT! Vi hade några timmar på oss och hann se endel, shoppa endel och äta lunch – men vi hade kunnat förströ oss där betydligt längre. Åsa och jag sparade den stora bokhandeln vid utgången till slutet för att vi inte skulle behöva släpa omkring på så många böcker. Det visade sig vara ett misstag, för det fanns ju så många andra butiker att gå i! Den kvart som var kvar på slutet räckte bara till en liten snabb sväng in i bokhandeln. Icke desto mindre hann jag fynda tre böcker om att skriva böcker. Ett tiotal sådana böcker låg lämpligt exponerade alldeles nära ingången. Men sen fanns det avdelningar med böcker om nästan allting! Det du, Astrid!

På väg norrut hann vi även besöka ännu en tygaffär och så nationalparken.

Nu befinner vi oss i Silver Bay, som ligger ganska nära den kanadensiska gränsen. På väg hit passerade vi Beaver Bay, där vi ska vara och sy ända till på söndag. Vårt hotell ligger utanför Silver Bay, som för övrigt inte är någon metropol, och här finns ingen restaurang. Men det går att beställa mat från Jimmys pizza och få den levererad till hotellet. De flesta av oss gjorde så, medan några åkte in till Silver Bay där de upptäckte att Jimmys pizza var det enda öppna stället.

På tisdag morgon skulle vi byta morgonpromenadsutgångsställe med de sju som bor i Sharon och Wes' stuga. Solen sken och Maria T skulle göra ett happy hopp när hon var på väg till bussen, men det bar sig inte bättre än att hon trillade och gjorde illa foten. Det visade sig senare under dagen, sedan hon fått den röntgad, att den i alla fall inte var bruten men allvarligt stukad. Nu har vi fyra handikappade i sällskapet: en med bruten rygg, en med bruten tumme, en halvdöv och så Maria med den stukade foten.

Efter promenaden åkte vi till Duluth där vi åt lunch och hade lite tid över – det var då jag njöt kaffet på Caribou Coffee. På väg tillbaka från Duluth väntade kviltföredrag nr två, den här gången handlade det om Amish. Mest Amish-kulturen, men också kviltarna. Den här gången var föredragshållaren klädd i Amish-kläder.

Vi sov gott på loftet. Klockan åtta på morgonen vaknade jag och såg solen lysa utanför.

Inne i huset var det frukost på gång. Sen tog jag en promenad och tittade på typiskt amerikanska lador och brevlådor. När jag kom tillbaka till huset var nästan alla andra på väg ut på promenad, så då blev det lugnt ett tag.

Efter sopplunch i Jansons garage, som för närvarande är matsal, drog vi iväg på kviltföreläsning. Gunilla har snokat upp en kvilthistoriker från Colorado som håller två föredrag i trakten den här veckan. Måndagens föredrag handlade om kvilthistoria. Hur det började, hur olika mönster varit populära under olika perioder etc. Tanten är oerhört påläst! Hennes lilla grej är att hon förutom att hon har med sig en mängd kviltar som exempel också klär sig utifrån föreläsningens tema. Föredraget hölls ovanpå en tyg- och presentaffär, så det tog ett tag att komma därifrån efter föredraget.

När vi kom tillbaka till farmen väntade en överraskning som Göran hade fixat. De upplåter ett hörn av ägorna som skjutbana åt några grannar o dyl som roar sig med att klä ut sig i Vilda Västern-kläder och skjuta prick. Några av dessa hade dykt upp. Först hade de en lite show för oss, och sen fick de som ville testa att skjuta med pistoler och gevär. Jag ville inte. Jag är mer för bågskytte.

På söndag morgon klev vi upp i ottan för att gå till kyrkan. Ja, gå och gå, vi blev naturligtvis uppplockade och skjutsade dit. Kyrkan var den som Steve och Lisa brukar gå till. Amerikanerna väljer sin församling. Steve och Lisa har nyligen bytt till den här församlingen för dess rika musikliv, och musik var det. Gudstjänsten inleddes av en brassorkester som sedan också ackompanjerade kören. I psalmboken fanns det flerstämmiga noter till psalmerna.

 

Efter kyrkan var det dags för färd med hjulångare på Mississippi. I enochenhalv timma stävade vi fram på floden i solskenet. Vi fick till och med åka upp och ner i en sluss.

 

Vi åt lunch på en av Twin Cities äldsta restauranger innan vi drog iväg norrut mot Jansons Farm. Resan tog sin tid eftersom vi behövde stanna och shoppa här och var. Vår buss fick lite försprång framför den andra vilket inte var helt praktiskt eftersom nyckeln till huset fanns i den. Medan vi inväntade dem på det sista shoppingstoppet drack vi inte kaffe – vi åt kaffe! På Dairy Queen kan man köpa glasskaffe sk Mulatté. Gott!

 

Gunilla och Görans hus är som hämtad ur en film. Det är byggt bara för några år sedan enligt ritningar som Göran gjort. Hög mysfaktor! Åsa och jag är tomtarna på loftet. I ett annex har de garage och Gunillas syrum i vilket det finns ett sovloft. Åsa och jag som är spänstiga räds inte den branta trappan dit upp.

Nu är vi på väg norrut. Det börjar dra ihop sig till kviltkurs.

Total körtid mellan Jansons farm och Beaver Bay är knappt två timmar, så det var uppenbart att vi skulle hinna med endel på vägen. Frågan var vad. Ganska många ville till ett Casino, och nästan alla till en nationalpark, så det blev nationalpark - och shopping i Duluth! Det senare var en glad överraskning för mig som var mindre intresserad av Casino (men säg inte det till min chef!)

Vi är nu på ett gigantiskt shoppingcenter och förströr oss. Just nu sitter Åsa och jag på ett mattorg som är omgivet av hål-i-väggen. Fiffigt eftersom var och en kan välja typ av mat men sen kan vi sitta tillsammans. Åsa hittade även ett kaffestånd. Dessvärre var färgen på muggen starkare än kaffet.

Maria, som gjorde illa foten igår (den var bara stukad dessbättre) åker omkring i rullstol och ser lika glad ut som vanligt. Vi har konstaterat att det var tur att det var hon som gjorde illa sig!

Jag sitter på ett kafé i Duluth och chattar med Hillevi, Anders och David! Världen är liten. Bra kaffe här också. Jag är nöjd!

Livet på Jansons farm är tämligen idylliskt trots att vi är så många där. Igår var vi på ett föredrag av en kvilthistoriker, idag ska vi på ytterligare ett.

Det är intressant att vara 20 damer på resa! I stort sett har vi mest bara jättekul. Enda allvarliga missödet var att en av mariorna skadade foten idag. När vi kommer tillbaka till ranchen får vi veta hur allvarligt.

Jag vet inte om du noterat det, men det är snart val här i USA. Till skillnad från oss vill amerikanerna gärna markera vad de avser att rösta på. Ett sätt att göra detta på är att sätta upp en liten skylt i trädgården eller kanske flera skyltar i trädgården alternativt en stor. Ibland verkar det vara upplagt för grannfejd när man ser en McCain-trädgård omgiven av Obamaskyltar. Mitt favvomotiv hittills är en trädgård med en jätte-McCain-skylt som gränsade till en radda på 4-5 tomter med Obamaskyltar.

Igår var vi också inne på Minnesotas headquarter för kampanjen. Där blev vi väl bemötta och försedda med knappar, affischer och broschyrer trots att de insåg det meningslösa i att registrera oss. Dessutom träffade vi på Obama himself. Han stod väldigt stilla och var väldigt tyst men han gjorde sig bra på bild.

Ikväll blev vi hembjudna till en annan familj på middag och där fick vi äta en riktig Thanksgivingmiddag. För första gången i mitt liv såg jag en helstekt kalkon. Det var en upplevelse. Den var väldigt tyst och snäll.

Även den här dagen har varit full av intryck och skratt. Textilutställning, Obamapropagandakontor, tygaffär, historiskt museum (där vi ägnade vår tid åt caféet och shopen med goda resultat), promenader i höstsolen och ovan nämnda middag sammanfattar endel.

Nu är jag trött och ska sova.

Igår kväll var vi hemma hos Steves föräldrar och samtalsämnet nu på morgonen är det fantastiska bemötande vi fick av dem och även av många andra här. Steve har varit vår chaufför tillsammans med Gunillas man. Han är gift med Lisa, som är någon slags kusin till Gunilla. Igår hann han dock inte skjutsa oss, för han skulle vara hemma och laga middag åt oss. Under dagen skjutsades vi istället omkring av Wes, som för övrigt är Lisas kusin.

Hemma hos Steve fick vi en amerikansk middag serverad ur pumpa. Till detta serverades "majs-blobb" och sallader. Efter middagen bröt vi upp för att fortsätta hem till Steves föräldrar. Då var vi alla rätt trötta efter en lång dag och hoppades nog att det bara skulle bli en kort visit - men så blev det inte. Väl där möttes vi av en kakbuffé och öppna armar. Även Steve och Lisa och deras barn följde med, och sen höll vi igång i flera timmar nere i deras källare där vi sjöng till ett självspelande piano (en tidig variant av kareoke) och hade hur kul som helst. Om inte Göran och Wes hade skjutsat oss tillbaka till hotellet så småningom hade vi nog varit kvar där än. Bara källaren i sig var en sevärdhet. Där hade de ett veritabelt museum. Uppe var huset överlastat av mest nyare grejer, nere var det gamla leksaker bland annat.

Nu sitter jag i en skön fåtölj på ett kafé och dricker gott kaffe, och för första gången sitter jag med min lilla dator och surfar i en offentlig miljö. Ville bara berätta det.

Frågan i rubriken är med anledning av Astrids kommentar. Jag utesluter inte att de finns. Faktiskt såg jag en stor bok- och skivaffär när vi åkte från området där vi shoppat igår. Hade jag sett den tidigare hade jag nog gladeligen strosat runt där. Dock köpte jag en liten bok på muséet som Anders nog ska få (om jag inte behåller den själv): 40 Sad Chairs! Bara titeln var värd priset, men dessutom fick jag en liten bok med 40 fotografier på stolar i olika lägen, och till varje bild fanns det en kort och kärnfull titel. En bok att bläddra i till förnöjelse.

Gårdagsmiddagsrestaurangen hette Friday. Den arbetade enligt parollen att alla dagar är fredagar. Det festligaste som hände var minen på de som trodde att de beställde in en liten fördrink när de fick in varsin shaker i jätteformat fylld med rosa drink, jordgubbar och gröna blad.

Idag ska vi på utflykt en bit från Minneapolis för studiebesök på ett textilföretag.