ulna

Vi spelas i London.

Vår skiva spelas i London!

Det är nästan som vi är på världsturné, på väg åtminstone.

Här hemma har vi lyssnat på Simon & Garfunkle hela kvällen. De är också ganska bra.

För övrigt bygger vi garderober. En igår, en idag. Det gick betydligt fortare att göra dagens garderob som ändå var dubbelt så stor som den vi byggde igår. Det är nog en kombination av att vi utvecklats som garderobsbyggare och att vi inte började när det nästan var läggdags utan medan vi fortfarande hade lite energi kvar. Under helgen, när jag är i Hudiksvall tillsammans med Alfons, ska Anders skruva fast garderoberna i väggen så att de inte smiter. Sen ska mina kläder få flytta in. De säger inte så mycket men jag vet att de ser fram emot att slippa trängas!

Det mest spännande som hände idag var att strömmen gick i nästan hela Östersund. Många fick tillbaka den efter sisådär tio minuter, men så inte på mitt Institut. Där var vi strömlösa i ett par timmar. Det blev lite annorlunda. Några irrade omkring i korridorerna. Att gå på toaletten var ett äventyr! Ingen av våra toaletter har fönster och dörrarna är täta, så inget ljus sipprar in. Det gällde att rekognosera och sedan stänga dörren. Annars satt jag mest vid fönstret i mitt rum och läste från vanliga papper. Min dator fungerade i och för sig, men den var inte lika rolig när nätverket inte var igång. På sätt och vis är det lite skönt att vara strömlös någon gång ibland. Hade vi haft kaffe hade det inte varit något problem alls.

Alldeles i slutet av 2008 släppte vi vår skiva, och en god början på det här året är aftt vi redan blivit kontaktade av en radiostation som vill spela vår skiva och göra intervju. Vårt mål är att bli spelade i Felicia i P2, och där är vi inte än, men det här blir en bra början.

Jag har letat efter Singer Song-writerfestivalen på Gotland, men ännu finns inget som tyder på att det blir någon sådan i år också. För visst bör väl en festival med självaktning ha en hemsida?

Vi har haft en lugn, för att inte säga, slö helg. Igår tog vi en stros på stan och var bland annat inne på Hamm & Nilsson för att se vår skiva bland övriga lokala förmågors skivor. Det var så vackert! Där låg den, prismärkt och allting. Vi gick och köpte en tårta för att fira.

Idag har jag läst ut Mot Fyren av Virginia Wolf, som vi ska diskutera nästa gång på skrivarkursen. Det är minst sagt en annorlunda bok! Det går nog att säga en hel del om den. Hon leker med formen en hel del, inte minst. Och det är fascinerande att läsa en bok skriven för några generationer sedan och konstatera att den håller idag.

Vi var mycket nöjda med avslutningen på 2008. Arctura är en höjdarrestaurang i flera avseenden! Vi njöt av god mat och god service och att vi var ett vackert och välklätt sällskap. Inte minst David och Alfons var stiliga i kavajer och skjortor som Hillevi och jag hastade in och köpte på HM tioisex dagen före nyårsafton. Ögonmåttet funkade lyckligtvis. Själv hade jag en läcker klänning som jag fick av Anders i julklapp. Jag är så imponerad av att han köper fina kläder åt mig! Även han brukar hitta sånt som passar bra.

Vi hade högt ställda förväntningar på kvällens meny och blev inte ett enda dugg besvikna. Det är bra. Att sitta högst uppe på Arctura en nyårsafton är dessutom en fantastisk upplevelse. Vi såg fyrverkerier åt alla håll. En eldsvåda såg vi också: matsalen och gympasalen på Lövstaskolan brann upp.

Idag har Hillevi lämnat oss igen. Jag skjutsade henne och hennes ENORMA väska till bussstationen.

Till sommaren vill vi spela på fler festivaler. Krokstrandsfestivalen i somras var en höjdare! Anders har suttit och letat lämpliga festivaler på nätet idag. Mycket festivaler finns det! Vi hoppas att vi ska lyckas kvala in på några stycken av dem. Det känns som ett spännande 2009 börjat.

Så är 2008 nästan slut. Det känns som jag hunnit med en hel del under året:

Jag har lärt mig spela elbas. I och för sig begick jag debut med basen redan nyårsafton 2007, men sen dess har jag lärt mig lite mer.

Promoveringen i januari var årets första höjdpunkt. Det var speciellt på ett annat vis än själva disputationen med all pompa och ståt i universitetsaulan.

Annat som gjort året minnesvärt är att jag bytt jobb (definitivt till det bättre!), varit med och gett ut en bok med kviltgruppen, varit i Minnesota, USA , spelat på festivaler och slutligen gett ut en skiva.

Att bli utsatt för brott är givetvis traumatiskt. När Emma och jag var på Lillänge och handlade danföredan var det tjuvar där: medan vi i godan ro handlade julmat på Coop var det någon som stal den bakre registreringsskylten på Torbjörn. Ajajaj! Ring polisen om du ser TJB 912 på någon annan bil än Torbjörn (som är en silverfärgad Renault Megane). Torbjörn är förresten en annan av årets ljuspunkter. Det är fräscht med ny bil. Och ny säng! Den röda sängen som vi köpte i somras är lika härlig att krypa upp i varje kväll.

Det kändes skönt att få markera skivsläppet med en spelning på Café Otto (och inget annat!) igår. Jag passade på att inviga Elis, min nyinköpta elfiol, dessutom. Det var helt förträffligt att få vara lite mer fri med fiolen och slippa försöka stå lämpligt nära mikrofonen.

Nu är det snart kväll och vi laddar för nyårssupé på Arctura. Jag ska iföra mig den fantastiska klänning jag fick av Anders i  julklapp. Jag har uppenbarligen varit snäll för jag fick mycket fint!

Idag kl 16 släpper vi vår skiva officiellt. Några speciellt utvalda, typ släkt i rakt upp- eller nedstigande led, har redan fått den, och vi har sålt några stycken också - men idag blir det spelning på Café Otto på länsbiblioteket och förhoppningsvis stor uppmärksamhet kring det hela. Vi har tipsat lokaltidningarna. Borde kanske ha ringt radion också?

Vi glider fram på västra stambanan i första klass. Ett frostigt landskap passerar vårt fönster i en till synes maklig takt. Förstaklassvagn på tåget innebär strömuttag vid stolen och fritt trådlöst Internet. Det är bra! Av någon anledning är det lättare att hålla tågkomat borta med en dator i knät. På den inledande tågturen mellan Borås och Herrljunga lyckades jag inte hålla mig vaken inför Mot Fyren av Virginia Wolf.

Det här blir en lång dags färd: tre tågbyten känns lite onödigt. Jag hoppas lite på att vi ska bli försenade till Stockholm så att vi blir ombokade till direkttåg till Östersund på det att vi må slippa åka via Sundsvall. Det återstår att se. Än så länge verkar vi vara onödigt väl i tid. Och inte blev vi försenade på nerresan heller. Inte tillräckligt i alla fall. Det är så praktiskt att bli ett par timmar försenad när man åker nattåg och har köpt dyra biljetter för då får man hela biljettsumman tillgodo för en ny resa. På så vis finansierade jag en del av den här mellandagsresan eftersom David och jag lyckades bli rejält sena med nattåg till Örebro ifjol. Den gången var det extra bra eftersom vi slapp komma fram före kl 6 dessutom. På annandag anlände vi till Göteborg vid niotiden och det var en bra tid att komma dit. Vi fick dessutom vårt hotellrum på First Hotell G, så praktiskt beläget ovanpå Göteborg C, direkt och kunde så äta frukost i lugn och ro sedan vi avhändat oss vårt bagage på rummet. Frukostbuffén på G erbjöd såväl fil som bananer. Jag var nöjd! Sen shoppade vi loss på Mellandagsrean i Nordstan i flera timmar. Efter väl förättat värv tog vi buss 58 till Utby och trevlig middag hos Janne och Tarja.

Efter en natt på First Hotell G checkade vi ut för fortsatt färd till Borås. Men innan vi lämnade västkustmetropolen gav vi oss ut på jakt efter elfiol till mig. Vi hade ägnat oss åt lite förspaning i gott samarbete med Janne kvällen före. På första stället hade de bara gitarrer, men på 4Sound fanns Fiolen. En kunnig, trevlig försäljare fann vi också. Jag fick testa en läckert röd fiol som jag spanat in på nätet, och den höll vad den lovade. Jag ville ha en elfiol som inte ser ut som en vanlig fiol, och sådan var den. Bra ljud dessutom, så det blev affär. Jag köpte också en matchande röd stråke och fick hartsch (stavas det så???) på köpet.

På väg till tåget köpte jag en ny jacka, för min vinröda kappa var inte snygg till de julröda strumbyxor jag hittat dagen före.

I Borås hade vi bokat hotell på First Grand Hotel. Jämfört med Göteborg var det långt från järnvägsstationen till hotellet - men allt är relativt. Vi checkade in vid 16-tiden och tyckte det var skönt att ha gott om tid inför kvällens evenemang: Eva-Maries 50-årsfest. Marginalen krympte något när jag kollade inbjudningskortet och läste lite noggrannare än tidigare. Festen började inte kl 19, som jag hade trott, utan kl 18.

Vi tog taxi till Sjöbo i matchande kläder. Anders hade med sig en lila skjorta hemifrån och jag hade lyckats hitta en lila klänning i Göteborg dagen före, så Emma hade varit stolt över oss.

Festen var trevlig. C:a 60 personer, god mat, bra underhållning (RomildFrank uppträdde) och tårt- och godisbuffé.

Igår tog vi en sväng till gamlingarna i Dalsjöfors. Piv hämtade oss i sin lilla röda bil. På väg ut till Dalsjöfors satt hon och ondgjorde sig över hur sakta föraren av bilen framför oss framförde sitt fordon. Onödigt, tyckte Piv!

De har fint i sin lilla pensionärslägenhet. På något vis känns denna lilla tvåa rymligare än 4:an de flyttade ifrån i somras. Det enda som fattas nu är ett porträtt på Anders. De hade i och för sig kunnat fått bilden från placeringskortet på E-M:s fest. Hon hade roat sig i Photoshop och förvrängt alla till i det närmaste oigenkännlighet. Anders näsa dominerar bilden på honom. Jag kände igenom honom på Valldaväggen bakom honom.

Vi närmar oss Vingåker. I nästa inlägg ska jag berätta om brottsvågen som sköljde över Östersund danföredan och drabbade oss.

Julkonserterna står som spön i backen! Vi hinner bara med en bråkdel. Men idag kom vi iväg till EFS-kyrkan (nära och bra) och fick njuta av Anna Brandt som sjöng vackert, Magnus Marcks på kontrabas, Anders Gustafsson på gitarr och så Bengt-Eric Norlén som inte bara spelade fiol fantastiskt vackert utan dessutom sjöng duett med Anna. Vi njöt! Anders och jag var där tillsammans med Emma och inte bara hon utan även vi bidrog nog till att sänka medelåldern.

Anders blev förresten lite ompysslad av en dam på bänken bakom. Hon var snabb att hjälpa honom ur jackan när han började försöka lirka av sig den. Hon gjorde det på ett väldigt gulligt sätt och såg så snäll ut. Bara det var en bra början på konsertbesöket.

Jamtlis julmarknad är en julmarknad som heter duga! Ojojoj! Stånd ute, stånd inne, stånd med hjärtan och stånd i sinne.

I sällskap med Åsa PETTERSSON (minsann!!) begav Anders och jag oss till Jamtli i skymningen, för då är det som bäst. När det börjar skymma blir hela området så överjordiskt vackert med alla små marknadsstånd överallt. Och i synnerhet den här helgen när det är snöigt som på ett julkort, på många julkort förresten. Finfint helt enkelt!

Medan mörkret föll strosade vi omkring på området och gjorde diverse fynd, inte minst ätbara saker, så när vi var lätt djupfrysta gick vi hem till Åsa och drack kaffe och åt kex med jämtländsk ost och hjortron-, lingon- respektive blåbärschutney. Ja, och så getmese från Stengärde.

Det roligaste jag köpte var nog "rolig gubbe", en mest rosa, tovad tingest. Den är egentligen bara ett huvud, men mycket uttrycksfull! Idag installerade jag den på jobbet, och jag har redan fått erbjudande om gubbvakt om jag blir borta länge på semester t ex. Den är oemotståndlig!

I tisdags, i skymningen, samlades vi i lunchrummet på jobbet för julpyssel. Nettan och Elisabeth hade utlyst pysseltajm och förberett med material, glögg, knäck och annat för ändamålet nödvändigt. Vi var c:a 15 pysselsugna som ivrigt gav oss i kast med pysslandet.

Att göra konstfärdigt vikta pappersstjärnor lockade de flesta. Nettan instruerade och ilade omkring för att bistå oss när vi i vild förtvivlan försökte få till piggar och toppar enligt det något kryptiska instruktionsbladet.

Papper är papper, så efter några försök att vika lite fram och tillbaka var vissa av mina piggar sorgligt mjuka och någon topp gick om intet när en av remsorna gick av.

Men skam den som ger sig! Mitt andra försök blev betydligt bättre, och sen gjorde jag ett par till för att befästa min nyvunna kunskap. De flesta andra hade under tiden gett upp stjärnprojekten och gått över till att göra granna garnänglar, glittriga julklappsetiketter och annat. Annette, som satt bredvid mig, konstaterade att det kanske fanns en förklaring till att det bara var en vid bordet som har doktorsexamen i statistik, och idag fick jag höra av en som inte var med på pysslet att mina stjärnor nu är omtalade på institutet.

Idag ringde min telefon när vi hade ett möte och diskuterade analysplanen för spelberoendeundersökningen. Någon "Hemma" ville ha tag på mig - David, närmare bestämt. Det kändes skönt att han hade en spelrelaterad fråga när han ringde och störde mitt i ett jobbmöte. Han ville nämligen att vi skulle gå på stan, till Game, närmare bestämt. Det blir inte lika kul för honom att gå dit utan mig, inte ett dugg kul om han har ett sådant ärende som han hade idag! Hans plan var att byta in ett XBox-spel och istället köpa Wow - och sådana affärer kan inte en 15-åring göra utan mamma eller motsvarande i sällskap. Ganska praktiskt, för sen fick han följa med mig till mataffären - och bära hem kassen, givetvis.

Väl hemma fick han brått uppför trappan med sin nya leksak. Efter middagen föreslog jag ett mattepass, men just då var det inte så populärt. Däremot kom han lydigt ner kl åtta och satt sedan och kämpade med 10-potenser. När han sedan fick återvända upp till sitt rum frågade han så snällt: "Vill du se min gubbe?". Det ville jag.

Wow, World of Warcraft, tillhör de blodigare onlinespelen - men samtidigt är det vackert! Davids gubbe sprang omkring i ett vackert landskap och gjorde små skutt emellanåt. För att roa mig dansade han lite också! På sätt och vis är det som att leka med Barbiedockor, även om det inte är helt identiskt.

Anders är fullt upptagen med att göra konvolut till vår skiva. Den är färdiginspelad! I måndags åkte vi till Skucku för att hämta den bästa dragspelaren vi vet: Bosse Kronlund. Han skulle fullborda vår skiva med lite dragspelsglitter på Horisontens Glöd. Förra måndagen spelade vi in själva låten och dessutom spelade vi en låt tillsammans med Emma på cello då. Vi är oerhört nöjda med båda inslagen, men för övrigt är det bara vi på skivan.

Norrdans!

I lördags såg jag annons om Norrdans föreställning på Storsjöteatern och trodde att det var i lördags kväll - men det var det inte. Det var ikväll. Med lite planering lyckades vi komma iväg. Vi provianterade igår så att vi skulle hinna äta middag och komma iväg. Det funkade.

Att titta på dans är väldigt speciellt. Det gäller att titta förutsättningslöst, att snarare känna än försöka förstå. Vi fick se två korta föreställningar, den ena med bara två dansare på scen. Mellan akterna fick vi gå ut i foajen. Som tur var var kaféet öppet där ute. Vi kollade i tron att bara få bekräftat att det inte var någon servering - men som tur var hade vi fel! Det var öppet. Annars kändes inramningen kring föreställningen ganska provisorisk. Hela biljettluckan är bortriven t ex. Biljetterna såldes vid ett bord just utanför stora salongen, och ingen kollade att vi hade biljett när vi gick in!

Jag sitter i min sköna fåtölj, vackert klädd i blank röd pyjamas med min pyttelilla dator på en bricka i knät och inser att helgen snart är slut!

Det har varit en bra helg trots att jag har ställt väckarklockan både lördag och söndag. Idag var det för att gå en endagskurs i Bollywooddans. Det var värt det! Den orientaliska dansföreningen som jag är med i hade engagerat läraren Annette från Göteborg för denna kurs. Att dansa Bollywood är kul! Vissa rörelser kände vi igen från orientalisk dans, men sen var det en hel del lustiga hand- och armrörelser så att vi såg ut som indiska gudar ungefär. Åtminstone Annette gjorde det när hon visade hur vi skulle göra.

Efter kursen följde Annette, Annki och Helene med mig hem på middag.

Anders var lite ledsen igår när han skulle koppla upp sin nyinköpta Mac på nätet. Det funkade inte! Och inte bara det: ingen av de andra datorerna kom ut på nätet heller! Han hade ägnat en stor del av gårdagen åt att försöka lösa problemet. Igår kväll gjorde vi inte så mycket ytterligare åt det. Vi gick ut och åt istället. På En Liten Röd. Det var gott. Minst sagt!

Idag har jag varit på sydag. När jag kom hem på eftermiddagen funkade Internetuppkopplingen fortfarande inte. Illa, illa. Datorerna fick kontakt med nätverket men längre än så kom vi inte.

Jag ringde på hos grannen för att kolla om hans kontakter med omvärlden funkade. Han hade inga problem. Därmed hade vi isolerat problemet till vår lägenhet.

Som nästa steg gav jag mig på routern, och si! NÅGON hade dragit ur sladden som går från nätverket in i routern, så det var inte så konstigt att det inte funkade då... Vilken tur att jag är så oerhört teknisk att jag kan lösa så här avancerade teknikproblem!

På torsdag ska vi spela in nästan det sista till skivan. Vi hoppas att det bara återstår att lägga på lite dragspel sen, och just den lilla detaljen måste vi få extern hjälp med. I bästa fall kan skivan sen bli årets julklapp. Vi vet inte riktigt hur lång tid det tar att duplicera (vad heter det? pressa? trycka?) skivor och konvolut.
 
Jag har noterat att somliga ivrigt beskriver hur de tittar på gamla TV-serier. Här kommer mitt bidrag på det temat: I söndags följde jag med David till Videoteket för att köpa ett spel till hans XBox 360. Han gick därifrån besviken men med en nöjd mamma. Medan han förgäves letade i hyllorna slog jag till och köpte det jag länge behövt: hela första säsongen med Ally McBeal. Nu känns tillvaron komplett.

Ikväll har det ånyo varit skrivarkurs och ånyo inträffade fenomenet att jag for dit trött och matt och kom därifrån full av energi. Idag var bland annat min novell uppe för granskning. Den klarade sig igenom det helskinnad, men uppgiften till nästa gång gav genast nya utmaningar: nu ska vi skriva ett synopsis över hur novellen skulle kunna växa på sig till roman. För det krävs åtskilliga imputationer skulle jag vilja påstå, men det går nog.

Imorse vaknade jag med arbetslust! Jag kände mig väldigt sugen på att gå till jobbet och fortsätta jobba med imputationerna som jag började med igår. Vad en imputation är ska jag berätta sen. Nu handlar det om arbetslusten. En bidragande orsak var säkert att Anders vackert fick gå till jobbet, för de hade Öppet Hus på PC. Jag hade däremot ett val, så jag gjorde iordning en frukostbricka och tog det sedan lugnt med frukost, ÖP samt Skumtimman, som jag började läsa.

När jag satte på mobilen pep det till. Åsa undrade om jag ville gå på Pause och dricka kaffe med henne. Det ville jag gärna, så småningom, och det var helt OK bara jag meddelade tidpunkt eller hörde av mig minst en timma i förväg. Frampå förmiddagen insåg jag att fem-i-ett skulle vara en lämplig tidpunkt att fika, så jag skrev ihop ett kort, kärnfullt sms till Åsa:

"Fem i ett?"

Hennes svar förbryllade mig, för hon undrade VAR vi skulle träffas. Jag trodde att det redan var klart.

"Järnvägsstationen?" föreslog jag, mest för att vara dum. - Men det nappade hon på! Hon kollade för säkerhets skull att jag menade järnvägsstationen som tågen går från (finns det andra?), men bara hon fått det bekräftat så var det helt OK.

Lite före kl ett sammanstrålade vi således på Östersund C. Åsa var tydligen helt inställd på att vi skulle fika där, och det kunde vi väl göra. Sämre kaféer har vi minsann varit på! Vi drack riktigt hyfsade Cappuchinor och åt varsin bulle och var helt tillfreds med situationen.

Ikväll har Anders och jag repat lite med Emma. Låten som hon ska vara med på på skivan kommer att bli super! När vi tyckte att den satt körde vi några andra låtar också. Hur kul som helst!

Och så var det det här med imputation. När man samlar in data så händer det att man inte får kompletta uppgifter från alla. Om det till exempel är frågeformulär så kan man ge sig den på att åtminstone någon hoppar över någon fråga. När man sen ska sammanställa uppgifterna blir det där ett problem, för då kan man dra fel slutsatser i värsta fall. Igår skulle jag arbeta med resultaten från en undersökning om spelvanor som gjordes för några år sedan och räkna ut hur mycket folk lagt ner på spel. Det fanns frågor om 12-13 olika spelformer. Bingo-Lotto, trav, andra typer av lotterier etc. Det jag var ute efter var en totalsumma, och då visste jag att jag skulle få problem om jag slog ihop svaren. Det räcker att en person hoppat över att uppge summa för 1 av 13 frågor för att den personen ska uteslutas från sammanräkningen. Det är i sådana lägen det kan bli aktuellt med imputationer för att rädda kvar så många svaranden som möjligt. Ett alternativ är att fylla i noll för de som inte svarat. Men OM de faktiskt har spelat så kommer jag att underskatta deras totala utgifter för spel. Det fanns en fråga om hur många gånger de hade ägnat sig åt respektive spelform. Utifrån den kunde jag fylla i 0 för de som faktiskt inte spelat senaste månaden (vilket svaren gällde), och sedan den genomsnittliga summan för de som spelat 1, 2, 3 ggr etc. vilket jag kunde räkna. ut. På så vis kunde jag fylla i en hel del svar genom IMPUTIONER och i slutändan blir resultaten mer tillförlitliga. Fiffigt va?

Idag har vi varit flitiga! Jag har ägnat en hel del timmar åt att förbereda ett föredrag om statistik. På onsdag ska jag hålla det på en forskarlunch i Norge (så egentligen stavas det lunsj!). Jag har blivit tillfrågad att helt enkelt säga något kul och intresseväckande och hålla på knappt en timme. Efter lite klurande kom jag på att jag skulle göra ett ABC om statistik, så jag har suttit och skrivit grötrim om statistik på norska, så då är det alltså statistikk. Jag tror det kommer att funka.

Sen har jag varit en sväng på ETOUR och jobbat med webenkäten som jag sprätter ut varannan månad och nu har jag även fått iväg min novell. Den kändes helt OK idag också. Det ska bli kul att diskutera den om en vecka.

Anders jobbar på med sitt PM om Bowie, Björk och Berry. Det är inte helt fiffigt att gå en kvartsfartskurs och spara till sista dagen och göra inlämningsuppgifter. Anders går en kurs om rockhistoria. För den här uppgiften ska han skriva om 2-3 artister och han har varit så uppslukad av böckerna om artisterna som han lånat så han har inte kommit igång med att skriva förrän idag! Men det blir nog bra, inte minst som jag sett till att han fått god mat:: först potatis- och grönlålssoppa och sen gratinerade svartrötter! Det är så smidigt att ha en massa grönsaker i kylskåpet!

Emma kom hem idag och hittade en ny inneboende: en häftig ren som jag köpte på blomsteraffären på Kärnan igår. Det stod en hel rad renar där och såg ut som om de ville komma ut i världen.

Färgfabriken Norrs nya utställning är en stor bassäng med 102 karpar som simmar omkring. Att betrakta detta är ungefär lika spännande som att se målarfärg torka. Uställningen är egentligen rena löjan. Det känns som om konstnären, som för övrigt är Tore Wretmans son, fiskar efter någonting, men vad det är  hajar man inte som besökare. Eller är det vi som är bakom flötet? Jag funderar på att smyga dit en mörk natt och sätta upp en skylt: "Put and take-fiske". Det skulle kunna ge ett sken av mening med det hela.

Under dagen har jag haft vissa funderingar på att ta livet av någon. Jag har börjat läsa "The Pact" av Jodi Picoult och den går rakt in under skinnet då den börjar med att en flicka dör av ett pistolskott. Helst skulle jag vilja att min novell gör läsaren lika hudlös. Men under kvällen har jag besinnat mig och låtit hela mitt galleri överleva natten. Jag tror att novellen är färdig och därtill läsvärd ändå. Imorgon ska jag konstatera om så är fallet.

Beslutet igår att inte åka till Hackås idag och spela in våra sista låtar till skivan var nog helt rätt. Idag känner jag mig betydligt piggare. Icke desto mindre var det skönt att gå hem och äta soppa och sedan sitta ett par timmar och läsa och skriva.

Soppa till middag blev det för övrigt enligt Alfons önskemål. Igår hade vi lyckats kreera en riktigt läcker kycklinggryta kryddad med kanel, paprika, gurkmeja och apelsinjuice och fylld med fräscha grönsaker från Ås Trädgård. Bland annat hade vi pillat loss små brysselkålar från en grön pinne och slängt i. Jodå, Alfons gjorde grytan rättvisa, men sen önskade han något förvånande soppa till middag idag. En sådan önskan vederfar vi så gärna. Kelda fick göra jobbet.

Idag har jag sent om sider orkat kliva ur sängen, och inte bara det, jag har duschat och klätt på mig också. Imponerad?

Strax innan Elgiganten stängde för dagen var David och jag där och köpte ett Xbox360 som han tycker att han behöver. Det som är bra med det är att han tar hand om min stora TV som blir överflödig i vårt sovrum när vi lånar Hillevis TV. Bra, bra! Han var dock inte helt nöjd med de medföljande spelen: Kung Fu Panda och Indiana Jones - det senare i Legoversion! ...var får de allt ifrån? På den gamla goda tiden, när jag köpte vår GameCube, fick man välja vilka spel man ville ha.

Jag håller på och läser en av böckerna om författarskap som jag köpte i USA. Den behandlar hur man skapar karaktärer bland annat. Hur spännande som helst! Givetvis kan man utan att skämmas kopiera egenskaper hos folk i sin närhet bara man inte gör alltför kompletta kopior av enskilda personer. Ett annat sätt är att successivt ställa sig frågor om sina karaktärer och på så vis komma allt mer under skinnet på dem. Det enda som egentligen inte funkar är att invänta den gudomliga inspirationen!