Om tycke och smak
Ta det här med festivalbesök, t ex. Jag gillar festivaler för möjligheten att få höra diverse olika artister. Dessutom är det ofta trevlig stämning på festivaler. Lite mer uppsluppet och lättsamt är på en konsert.
Igår kväll var vi på Sweden Mali Voices på Fröjdholmen utanför Oviken. Det är definitivt en liten konsert. Under eftermiddagen och tidig kväll växlade de mellan två scenener. När det var slut på den ena kunde man gå till den andra. Senare nöjde de sig med bara den stora scenen, men bytena var rätt snabba, så det var OK. Vi hörde irländsk musik på svenskt vis, svensk reggae, svensk klezmer, men också endel afrikansk-inspirerat. Kul, kul. Men sen var vi lika nöjda att få åka hem, även om hemfärden skedde under viss oro på grund av en lysande skiftnyckel på instrumentbrädan. Vi kände att Torbjörn ville säga oss något, men förstod inte vad. Men hem kom vi, och det kändes bra.
Emma däremot, hon tältar ute vid festivalområdet. Imponerande!
Intressant reaktion
Jag fick min första säkerhetsdosa till Swedbanks föregångare någon gång på slutet av 1990-talet. De senaste åren har jag utvecklat en teknik att slå på den för att se hela siffrorna, och det har funkat. Men idag gav den till sist upp. Mitt i en inmatning slutade den helt att kommunicera. Det var bara att traska ner till banken och be om en ny - och det var då det blev lite skojigt. Tjejen i kassan tittade förundrat på min antika dosa och skrattade till. Hon hade aldrig sett någon sådan tidigare! Att det var dags för en ny var vi helt överens om.
För övrigt försöker jag göra så lite som möjligt idag efter uppmaning av min massör som utsatt mig för Sportkur idag. Det var kul så länge det varade: peeling, varmt bad och omsorgsfull massage. Men hon hittade så många muskelknutor i mina axlar, och behandlade dem givetvis, så det lät ta ett tag tills jag kan vifta och greja som vanligt. Det var ju synnerligen olägligt just idag när vi skulle tvätta... :-)
Östersund en solig dag
Hemma igen, och det känns bra!
För två år sen la Billy bil av när vi var på väg hem från en vecka söderut. Den här gången hände något liknande, fast det var min mobil som plötsligt tappade sugen. Redan i Stockholm började den släcka ner skärmen när jag som bäst höll på med något, och idag var den nästan helt obrukbar. Jag lyckades nästan fixa en ny idag, dvs jag köpte en men fick inte med den hem. Den nya ville nämligen inte läsa in kontakterna från mitt gamla SIM-kort. Killen i affären försökte med diverse konster och knep, men lyckades inte flytta dem via någon annan telefon heller. Men han gav sig inte utan tog med sig kort och telefon hem, så imorgon ska jag hämta den nya - men alla kontakter på plats. Jag vet redan nu att han lyckats. Planen var att flytta dem via gmail, och jag har nyss konstaterat att kontakterna finns där, så då har han nog fixat sista steget också.
Nu vet vi förrresten vad som händer med en moussetårta som är ute i värme för länge: den blir alldeles platt! Vi köpte två små tårtor för att fira min namnsdag, men sen blev vi kvar inne i värmen på Mittpunkten ett par timmar, och det var inte hälsosamt för fluffiga tårtor! Men som tur var smakade de bra ändå.
Min harpa är acklimatiserad till det jämtländska klimatet. Jag har stämt den och gått igenom de sju första avsnitten i en av spelböckerna som jag köpte samtidigt med harpan. Det känns definitivt som en favoritsysselsättning!
För två år sen la Billy bil av när vi var på väg hem från en vecka söderut. Den här gången hände något liknande, fast det var min mobil som plötsligt tappade sugen. Redan i Stockholm började den släcka ner skärmen när jag som bäst höll på med något, och idag var den nästan helt obrukbar. Jag lyckades nästan fixa en ny idag, dvs jag köpte en men fick inte med den hem. Den nya ville nämligen inte läsa in kontakterna från mitt gamla SIM-kort. Killen i affären försökte med diverse konster och knep, men lyckades inte flytta dem via någon annan telefon heller. Men han gav sig inte utan tog med sig kort och telefon hem, så imorgon ska jag hämta den nya - men alla kontakter på plats. Jag vet redan nu att han lyckats. Planen var att flytta dem via gmail, och jag har nyss konstaterat att kontakterna finns där, så då har han nog fixat sista steget också.
Nu vet vi förrresten vad som händer med en moussetårta som är ute i värme för länge: den blir alldeles platt! Vi köpte två små tårtor för att fira min namnsdag, men sen blev vi kvar inne i värmen på Mittpunkten ett par timmar, och det var inte hälsosamt för fluffiga tårtor! Men som tur var smakade de bra ändå.
Min harpa är acklimatiserad till det jämtländska klimatet. Jag har stämt den och gått igenom de sju första avsnitten i en av spelböckerna som jag köpte samtidigt med harpan. Det känns definitivt som en favoritsysselsättning!
Att resa med en harpa, forts
I Karlstad skulle vi byta tåg till X2000 mot Stockholm. SJ har en bra grej: om man åker 1:a klass kan man boka en trerätters måltid som serveras vid platsen. Det hade vi gjort, och började känna oss en bit bortom småhungriga på perrongen i Karlstad. Men vår förväntan byttes till besvikelse. X2000 var utbytt mot ett annat slags tåg, och ombord på det fanns varken 1:a klass eller mat, inte ens en liten lunchtallrik. Ack, ack! Vi som hade kostat på oss 1:a klass (jaja, det var bara obetydligt dyrare än 2:a klass - men ändå!) blev hänvisade upp till andra våning. Du kan ju föreställa dig hur kul det är att klättra i en ganska brant tågtrappa med en harpa och en tung resväska - och då hade jag bara börjat misstänka att vi skulle bli blåsta på maten. Vissheten kom strax efter, Jag fick sitta med harpan mellan benen i tre timmar, hungrig. SJ bjussade generöst på fritt kaffe och torra muffinsar, och vi i 1:a klass fick varsin tillgodocheck på 50:-. Såååå glada vi blev för det... :-/
Vi anlände hungriga och bistra till Stockholm, men gjorde en ansamling av den lilla rest av energi vi hade och släpade allt bagage över Kungsbron och två kvarter ytterligare till Hotell Amaranten. Som tur var fanns det en trevlig italiensk restaurang med rutiga dukar tvärs över gatan. Där frossade vi i bruchetta och pasta så det stod härliga till. Kvällen avslutade jag i badkaret på hotellrummet, och då kändes det RIKTIGT bra!
Amaranten är ett jättehotell. Eftersom vårt tåg hemåt gick först halvtre anhöll vi om sen utcheckning för att slippa riskera att harpan blev klämd i bagagerummet - och si, det fick vi! Med viss bävan nalkades vi Stockholm C med harpa, tre resväskor, ett paraply, en käpp, en kameraväska, en kasse med ett antal LP-skivor, ryggsäck samt ytterligare en liten väska. Även till dagens resa hade vi beställt trerätters vid våra 1:a klass-platser. Skulle vi bli inklämda i en 2:a klass utan mat även idag, eller skulle det bli som vi tänkt oss? Men idag var tåggudarna nådiga. X2000 gled in på perrong 5 och vi kunde gå ombord på vagn 2, placera harpan mellan oss och invänta maten strax efter Uppsala. Förrätten var sill - och det smakade bra!
David har lovat att möta oss i Östersund och hjälpa till att släpa. Livet känns rätt bra såhär på vår treveckorsbröllopsdag.
Vi anlände hungriga och bistra till Stockholm, men gjorde en ansamling av den lilla rest av energi vi hade och släpade allt bagage över Kungsbron och två kvarter ytterligare till Hotell Amaranten. Som tur var fanns det en trevlig italiensk restaurang med rutiga dukar tvärs över gatan. Där frossade vi i bruchetta och pasta så det stod härliga till. Kvällen avslutade jag i badkaret på hotellrummet, och då kändes det RIKTIGT bra!
Amaranten är ett jättehotell. Eftersom vårt tåg hemåt gick först halvtre anhöll vi om sen utcheckning för att slippa riskera att harpan blev klämd i bagagerummet - och si, det fick vi! Med viss bävan nalkades vi Stockholm C med harpa, tre resväskor, ett paraply, en käpp, en kameraväska, en kasse med ett antal LP-skivor, ryggsäck samt ytterligare en liten väska. Även till dagens resa hade vi beställt trerätters vid våra 1:a klass-platser. Skulle vi bli inklämda i en 2:a klass utan mat även idag, eller skulle det bli som vi tänkt oss? Men idag var tåggudarna nådiga. X2000 gled in på perrong 5 och vi kunde gå ombord på vagn 2, placera harpan mellan oss och invänta maten strax efter Uppsala. Förrätten var sill - och det smakade bra!
David har lovat att möta oss i Östersund och hjälpa till att släpa. Livet känns rätt bra såhär på vår treveckorsbröllopsdag.
Att resa med en harpa
So far so good!
Jag tror på mänskligheten! När jag föll för frestelsen att köpa en harpa var jag väl medveten om att jag därmed skapade ett visst besvär inför hemresan, men än så länge går det bra. Min harpa sitter behagfullt på det innersta av tre säten på tåget mot Karlstad. Timmarna innan vi gick till stationen hade receptionisten på hotellet hand om den. Hon förstod till fullo att den kanske inte skulle vara helt trygg i hotellets bagagerum.
Harpköpet var utan tvekan gårdagens höjdpunkt! För övrigt hann vi bland annat med ett besök på Munch-museet och fynda på en enorm skivaffär där det framförallt fanns gamla LP-skivor.
På kvällen åt vi middag på Akers Brygge. Där ligger restaurangerna vägg i vägg i en till synes oändlig rad. Och folk att fylla dem finns det uppenbarligen en vacker sommarkväll som igår. Vi lyckades få bord nästan längs bort på The Edge. Vid ett något mindre folktätt stråk skulle de nog dessvärre få problem trots mycket god mat. Servisen var långt bortom långsam. Här pratar vi evigheter! Det tog c:a 1,5 timmar från det vi kom till första rätten stod på bordet. Hela middagen tog nästan 3,5 timmar, och det beror INTE på att jag äter långsamt! Men gott var det, och vi hade ju trevligt sällskap, så helt bortkastad tid var det alls inte. Dock kände jag viss besvikelse när vi c:a en kvart efter det att vi beställt desserten fick veta att den brulé jag bespetsat mig på var slut för kvällen. Som en liten tröst blev jag istället bjuden på ställets specialitet, en pärondessert. Det var vackert tänkt, men icke desto mindre fick jag säga till för att få bort den icke-existerande brulén från notan. Den enda dricks vi lämnade var vår dyrbara tid.
Jag tror på mänskligheten! När jag föll för frestelsen att köpa en harpa var jag väl medveten om att jag därmed skapade ett visst besvär inför hemresan, men än så länge går det bra. Min harpa sitter behagfullt på det innersta av tre säten på tåget mot Karlstad. Timmarna innan vi gick till stationen hade receptionisten på hotellet hand om den. Hon förstod till fullo att den kanske inte skulle vara helt trygg i hotellets bagagerum.
Harpköpet var utan tvekan gårdagens höjdpunkt! För övrigt hann vi bland annat med ett besök på Munch-museet och fynda på en enorm skivaffär där det framförallt fanns gamla LP-skivor.
På kvällen åt vi middag på Akers Brygge. Där ligger restaurangerna vägg i vägg i en till synes oändlig rad. Och folk att fylla dem finns det uppenbarligen en vacker sommarkväll som igår. Vi lyckades få bord nästan längs bort på The Edge. Vid ett något mindre folktätt stråk skulle de nog dessvärre få problem trots mycket god mat. Servisen var långt bortom långsam. Här pratar vi evigheter! Det tog c:a 1,5 timmar från det vi kom till första rätten stod på bordet. Hela middagen tog nästan 3,5 timmar, och det beror INTE på att jag äter långsamt! Men gott var det, och vi hade ju trevligt sällskap, så helt bortkastad tid var det alls inte. Dock kände jag viss besvikelse när vi c:a en kvart efter det att vi beställt desserten fick veta att den brulé jag bespetsat mig på var slut för kvällen. Som en liten tröst blev jag istället bjuden på ställets specialitet, en pärondessert. Det var vackert tänkt, men icke desto mindre fick jag säga till för att få bort den icke-existerande brulén från notan. Den enda dricks vi lämnade var vår dyrbara tid.