Kattifierad
Jag läser Igelkottens Elegans av Muriel Barbery och blir lite trött av alla människor jag måste hålla reda på. Men eftersom en av huvudpersonerna, och tillika en av bokens jag, är portvakt är det kanske ofrånkomligt. Boken har blivit lovordad i åtskilliga recensioner och det är möjligt att det är en höjdare. Jag har inte riktigt bestämt mig än. Men när jag idag läste att portvaktens katt blivit "den stumma förebråelsen kattifierad" så föll jag nästan. Det är för övrigt inte den första kluriga formuleringen i boken. Där finns åtskilliga sådana. Jag fortsätter trots att jag faktiskt har hållit på i mer än två veckor och dessutom stuckit emellan med en annan bok. Sånt brukar implicera att jag kanske borde byta bok.
Igår var vi på Metropolitan, nästan. Vi och väldigt många andra - typ så många som behövs för att fylla stora salongen på Storsjöteatern - hade valt att tillbringa lördagskvällen med en direktsänding av Tosca. Häftigt! Det vi fick som de som var där inte fick var bilder bakom scenen i pauserna, intervjuer m m så det blev en stor upplevelse trots att vi inte kunde känna svettlukten.
Igår var vi på Metropolitan, nästan. Vi och väldigt många andra - typ så många som behövs för att fylla stora salongen på Storsjöteatern - hade valt att tillbringa lördagskvällen med en direktsänding av Tosca. Häftigt! Det vi fick som de som var där inte fick var bilder bakom scenen i pauserna, intervjuer m m så det blev en stor upplevelse trots att vi inte kunde känna svettlukten.
Helgnöje
Nu har jag en mesljusblå t-shirt med bob hunds logga på. Jag var lite sugen på att köpa en vit, där det dessutom stod bob hnud istället - men den ljusblå kändes mest klassisk!
Det var en riktigt helghöjdpunkt att traska ner till Gamla Teatern igår och lyssna på bob hund. Anders bjöd mig på en drink i baren innan konserten kom igång. Jag ville ha en bob hund, givetvis, och då fick jag en drink med lime och passionsfrukt - det passade bra. Anders tog fram sin mindre sirliga sida och tyckte att drinken kunde heta Gul Snö appropå innehållet och hundtemat. Ack, ja! Men för övrigt tog han sig bra ut i svart kavaj och väst! Ganska långt från ljusblå t-shirt.
Om en liten stund åker jag till Norge för några dagars jobb. Jag måste vara tillbaka på torsdag när vi har talangkväll och middag på jobbet. Då ingår jag i damkvartetten "Kvartetten som snart sprängs".
Det var en riktigt helghöjdpunkt att traska ner till Gamla Teatern igår och lyssna på bob hund. Anders bjöd mig på en drink i baren innan konserten kom igång. Jag ville ha en bob hund, givetvis, och då fick jag en drink med lime och passionsfrukt - det passade bra. Anders tog fram sin mindre sirliga sida och tyckte att drinken kunde heta Gul Snö appropå innehållet och hundtemat. Ack, ja! Men för övrigt tog han sig bra ut i svart kavaj och väst! Ganska långt från ljusblå t-shirt.
Om en liten stund åker jag till Norge för några dagars jobb. Jag måste vara tillbaka på torsdag när vi har talangkväll och middag på jobbet. Då ingår jag i damkvartetten "Kvartetten som snart sprängs".
Hemma igen, igen
Idag har jag ånyo kommit hem. Den här gången från Vålådalen, där vi haft två dagar tiimbillding anförda av en f d militär... Ja, du kanske förstår. Det var räta vinklar och tydliga direktiv om det mesta. Roligast var nog att sitta och prata med Marie i bilen dit och hem.
När jag kom hem stod Anders vid spisen, och nu vankas det snart spenat- och laxpaj.
Imorgon är det fredag, igen. Kanske går vi på Afternoon Tea på Tuttis Konfetti. Det gjorde vi för två veckor sedan och blev mycket nöjda! Jag var lite extra nöjd för jag fick dricka te ur en stor kopp med guldkant. I Vålådalen hade de öronlösa muggar för te- och kaffedrickandet. Modellen kändes bekant, men jag har i huvudsak träffat vita sådana tidigare. I Vålådalen var alla muggar vita på insidan men på utsidan var de röda, gröna, gula, bruna eller svarta. De röda var finast, men de bruna var förvånansvärt passande till just kaffe.
När jag kom hem stod Anders vid spisen, och nu vankas det snart spenat- och laxpaj.
Imorgon är det fredag, igen. Kanske går vi på Afternoon Tea på Tuttis Konfetti. Det gjorde vi för två veckor sedan och blev mycket nöjda! Jag var lite extra nöjd för jag fick dricka te ur en stor kopp med guldkant. I Vålådalen hade de öronlösa muggar för te- och kaffedrickandet. Modellen kändes bekant, men jag har i huvudsak träffat vita sådana tidigare. I Vålådalen var alla muggar vita på insidan men på utsidan var de röda, gröna, gula, bruna eller svarta. De röda var finast, men de bruna var förvånansvärt passande till just kaffe.
Stockholm tur och retur och returtur
Den senaste veckan har jag åkt natt-tåg till Stockholm två gånger - och dessemellan hem en vända. Det är tur att jag tycker det är rätt OK att åka sovvagn!
Först skulle jag ner för ett möte med vår Advisory Board. Jessika och jag tog natt-tåget ner och hade allmänt trevligt i bistron över en flaska vin innan det blev läggdags. Tåget kommer till Stockholm gruvligt tidigt, men man behöver inte gå av förrän kl 7, så vi var hyfsat utsövda när vi gick tvärs över gatan för att äta frukost på hotell Continental. Sen hade vi möte hela dagen och en något dramatisk middag på kvällen. En äldre man i vår grupp tuppade av. Som av en händelse satt det en läkare vid bordet bredvid, så han fick snabb hjälp. Innan ambulansen hann fram skrattade den gamle, så det var inte så illa som det först såg ut.
Så hann jag hem en sväng innan det var dags för nästa Stockholmsresa, den här gången på fredag kväll tillsammans med Anders. Det var min 50-årspresent från Anders, så jag passade på att ta med den lilla bubbelflaskan jag fick av Astrid. Den passade bra i kupén på vägen ner. Den här gången gick vi tvärs över gatan till hotell Terminus som ligger just bredvid Continental. Där fick vi vårt rum direkt och kunde sedan äta frukost i lugn och ro.
Syftet med resan var att vi skulle se Barberaren i Sevilla på Operan, och vi hann också med en guidad visning av själva Operan på dagen. Opera är en totalupplevelse! Huset i sig är så vackert och glittrande, och opera framförd på italienska är givetvis inget problem. De textar!
Igår blev vi bjudna till Sollentuna av Robert och Olimpia. Efter en trerätters lunch hemma hos dem tog de med oss till Edsviks konsthall där "The Terracotta Woman" visades sista dagen. En häftig utställning med ett stort antal kvinnliga terracottakrigare och andra kvinnor. Vi hann med lite samtida norska målare dessutom innan vi promenerade tillbaka till Sollentuna station längs vattnet.
Först skulle jag ner för ett möte med vår Advisory Board. Jessika och jag tog natt-tåget ner och hade allmänt trevligt i bistron över en flaska vin innan det blev läggdags. Tåget kommer till Stockholm gruvligt tidigt, men man behöver inte gå av förrän kl 7, så vi var hyfsat utsövda när vi gick tvärs över gatan för att äta frukost på hotell Continental. Sen hade vi möte hela dagen och en något dramatisk middag på kvällen. En äldre man i vår grupp tuppade av. Som av en händelse satt det en läkare vid bordet bredvid, så han fick snabb hjälp. Innan ambulansen hann fram skrattade den gamle, så det var inte så illa som det först såg ut.
Så hann jag hem en sväng innan det var dags för nästa Stockholmsresa, den här gången på fredag kväll tillsammans med Anders. Det var min 50-årspresent från Anders, så jag passade på att ta med den lilla bubbelflaskan jag fick av Astrid. Den passade bra i kupén på vägen ner. Den här gången gick vi tvärs över gatan till hotell Terminus som ligger just bredvid Continental. Där fick vi vårt rum direkt och kunde sedan äta frukost i lugn och ro.
Syftet med resan var att vi skulle se Barberaren i Sevilla på Operan, och vi hann också med en guidad visning av själva Operan på dagen. Opera är en totalupplevelse! Huset i sig är så vackert och glittrande, och opera framförd på italienska är givetvis inget problem. De textar!
Igår blev vi bjudna till Sollentuna av Robert och Olimpia. Efter en trerätters lunch hemma hos dem tog de med oss till Edsviks konsthall där "The Terracotta Woman" visades sista dagen. En häftig utställning med ett stort antal kvinnliga terracottakrigare och andra kvinnor. Vi hann med lite samtida norska målare dessutom innan vi promenerade tillbaka till Sollentuna station längs vattnet.
Örebro
Jag får se många spännande platser. Minsann. Levanger förra veckan, idag - Örebro! Tadaa!
Resan hit var föga äventyrlig, men lärorik. Nu vet jag vad dumplings är!
Katarina och jag flög till Arlanda och tog tåget in till Stockholm C. Där skulle vi vänta på tåget till Örebro i nästan två timmar. Vi var helt överens om att det var lagom lång tid för att gå och äta. Tvärs över gatan ligger det en sushirestaurang, och där åt vi deras specialmiddag: Misosoppa, 6 bitar sushi, damplings och friterad banan med glass. Allt detta för att få klarhet: Vad är dumplings! När de stod framför oss visade de sig ha en ytlig likhet med såväl ravioli som kroppkakor, eller väldigt små piroger, om man så vill. Det är helt enkelt små knyten med fyllning av någon slags risotto som består mer av otto än ris, dvs inte så mycket ris men däremot grönsaker och kött. Fyllningen kan variera, man kan lägga i skaldjur, eller t o m choklad, enligt Alfons, som är lite mer påläst på asiatisk mat efter flitiga studier av manga.
Är dumplings min nya favoriträtt?
Nä... Men, det var helt OK, och jag känner mig upplyst. Nästa gång jag ser att det serveras dumplings behöver jag inte undra!
Väl i Örebro tog vi oss in på det lilla, lilla Hotell Göta. Här stänger receptionen tidigt, så kommer man sent får man ta sig in i porten med portkod och så finner man sin nyckel i ett Välkommenkuvert på receptionsdisken. Enkelrummen är små. Jag tror faktiskt att jag fick det finaste: jag har inte bara en skön fåtölj (förutom sängen) utan även en sekretär! Det är klass på det här stället.
Imorgon ska vi roa oss. Först ska vi till SCB, och sen ska vi gå på statistikkurs. Kul, kul!
Resan hit var föga äventyrlig, men lärorik. Nu vet jag vad dumplings är!
Katarina och jag flög till Arlanda och tog tåget in till Stockholm C. Där skulle vi vänta på tåget till Örebro i nästan två timmar. Vi var helt överens om att det var lagom lång tid för att gå och äta. Tvärs över gatan ligger det en sushirestaurang, och där åt vi deras specialmiddag: Misosoppa, 6 bitar sushi, damplings och friterad banan med glass. Allt detta för att få klarhet: Vad är dumplings! När de stod framför oss visade de sig ha en ytlig likhet med såväl ravioli som kroppkakor, eller väldigt små piroger, om man så vill. Det är helt enkelt små knyten med fyllning av någon slags risotto som består mer av otto än ris, dvs inte så mycket ris men däremot grönsaker och kött. Fyllningen kan variera, man kan lägga i skaldjur, eller t o m choklad, enligt Alfons, som är lite mer påläst på asiatisk mat efter flitiga studier av manga.
Är dumplings min nya favoriträtt?
Nä... Men, det var helt OK, och jag känner mig upplyst. Nästa gång jag ser att det serveras dumplings behöver jag inte undra!
Väl i Örebro tog vi oss in på det lilla, lilla Hotell Göta. Här stänger receptionen tidigt, så kommer man sent får man ta sig in i porten med portkod och så finner man sin nyckel i ett Välkommenkuvert på receptionsdisken. Enkelrummen är små. Jag tror faktiskt att jag fick det finaste: jag har inte bara en skön fåtölj (förutom sängen) utan även en sekretär! Det är klass på det här stället.
Imorgon ska vi roa oss. Först ska vi till SCB, och sen ska vi gå på statistikkurs. Kul, kul!
Vem ska man tro på?
Estrad Norr satsade stort i år och satte upp Mozarts Trollflöjten på Arnljotslägden, som annars i huvudsak används för Arnljotsspelen någon vecka i juli. Man sitter på träbänkar på en sluttning på Frösön och har Storsjön och fjällen i bakgrunden.
Oftast är det inte överdrivet varmt, så inte heller i torsdags när Trollflöjten hade premiär. ÖP:s recensent var bister. Uppenbarligen hade han glömt långkalsongerna hemma. Det framgick med all önskvärd, eller snarare icke önskvärd, tydlighet. Dyr uppsättning var det också, stod det. Mm...
Igår kunde vi konstatera att för den som var varmt klädd var föreställningen minst sagt en njutning. En orkester med 45 musiker, duktiga sångare och Mozart -det bör väl kunna bli bra? Och det blev det! Att det regnade lite gjorde inte ett dugg! Vi drog bara våra gråa filtar över huvudet och fortsatte njuta.
Idag har vi köpt en TV. Hillevi tog med sig sin som vi lånat senaste året och även om vi inte tittar särskilt ofta så vill vi ha tillgång till TV. Det kändes som något vi ville få gjort så när vi hittade en måttligt stor TV med inbyggd DVD-spelare så letade vi inte så mycket längre. Ingen av oss var särskilt engagerad i att göra det optimala köpet. Som tur var gick det dessutom lätt att packa upp och koppla in den. Det gjorde jag medan Anders fixade kaffepåmaten. Vi invigde den med att titta på en kinesisk film.
Oftast är det inte överdrivet varmt, så inte heller i torsdags när Trollflöjten hade premiär. ÖP:s recensent var bister. Uppenbarligen hade han glömt långkalsongerna hemma. Det framgick med all önskvärd, eller snarare icke önskvärd, tydlighet. Dyr uppsättning var det också, stod det. Mm...
Igår kunde vi konstatera att för den som var varmt klädd var föreställningen minst sagt en njutning. En orkester med 45 musiker, duktiga sångare och Mozart -det bör väl kunna bli bra? Och det blev det! Att det regnade lite gjorde inte ett dugg! Vi drog bara våra gråa filtar över huvudet och fortsatte njuta.
Idag har vi köpt en TV. Hillevi tog med sig sin som vi lånat senaste året och även om vi inte tittar särskilt ofta så vill vi ha tillgång till TV. Det kändes som något vi ville få gjort så när vi hittade en måttligt stor TV med inbyggd DVD-spelare så letade vi inte så mycket längre. Ingen av oss var särskilt engagerad i att göra det optimala köpet. Som tur var gick det dessutom lätt att packa upp och koppla in den. Det gjorde jag medan Anders fixade kaffepåmaten. Vi invigde den med att titta på en kinesisk film.
Sista semesterdagen
Min sista semesterdag går mot sitt slut. På många vis svänger livet mot vardag igen. I slutet av förra veckan försvann Petter ut i Europa och sen återvänder han till Uppsala och ny termin. Hillevi håller på och packar ihop för sin flytt till Uppsala och hela Östersund håller stillsamt på att svänga från sommarstad till den vanliga, lilla trevliga staden.
Det ska bli kul att börja jobba igen. Det är bara en sak som bekymrar mig litegrann: jag har ingen aning om vad jag har för lösenord på datorn. Det har jag semestrat bort. Eventuellt kommer jag på det när jag väl kommer till jobbet. Annars får jag väl lösa det det på något annat sätt. Alla dessa påtvingade byten av lösenord är ännu en av de saker som vi låter IT-teknikerna förstöra våra liv med. Det blir bara ännu en stressfaktor.
Hudiksvall var trevligt i vanlig ordning. Alfons och jag cyklade dit två gånger: på nerresan släppte Anders av oss ett par mil norr om stan och så cyklade vi sista biten. Alfons hade bråttom! Han ville givetvis hinna dit innan Boa stängde för dagen. Andra dagen anföll vi söderifrån. Det gick himla bra ända tills vi hade hunnit in till Hudiksvall och bara hade någon km kvar. Då fick jag punka på cykeln och fick promenera sista biten.
Vi hade ett perfekt upplägg för vår cykelsemester: efter dagens cykling gottade vi oss i poolen på Stadshotellet. Och att börja dagen med hotellfrukost är aldrig fel!
På tisdagkvällarna är det fullt ös på Folkets Hus i Hudiksvall. Då har Sigge Hill show med orkester och hemliga gäster. Allting är egentligen nära i Hudik, men mellan Stadt och Folkets Hus är det extra nära; bara tvärs över gatan. Vi tyckte det var alldeles lagom långt för oss att gå. Dessvärre var det inte så lämpligt att ha med Alfons till krogen. Han fick inte alls vara där under showen. Äta där fick han i alla fall, så vi åt gott och skickade sedan Alfons tvärs över gatan. Lite synd, för det var en häftig och blandad föreställning, men Alfons hade nog å andra sidan inte orkat. Han var trött efter dagens äventyr.
Det ska bli kul att börja jobba igen. Det är bara en sak som bekymrar mig litegrann: jag har ingen aning om vad jag har för lösenord på datorn. Det har jag semestrat bort. Eventuellt kommer jag på det när jag väl kommer till jobbet. Annars får jag väl lösa det det på något annat sätt. Alla dessa påtvingade byten av lösenord är ännu en av de saker som vi låter IT-teknikerna förstöra våra liv med. Det blir bara ännu en stressfaktor.
Hudiksvall var trevligt i vanlig ordning. Alfons och jag cyklade dit två gånger: på nerresan släppte Anders av oss ett par mil norr om stan och så cyklade vi sista biten. Alfons hade bråttom! Han ville givetvis hinna dit innan Boa stängde för dagen. Andra dagen anföll vi söderifrån. Det gick himla bra ända tills vi hade hunnit in till Hudiksvall och bara hade någon km kvar. Då fick jag punka på cykeln och fick promenera sista biten.
Vi hade ett perfekt upplägg för vår cykelsemester: efter dagens cykling gottade vi oss i poolen på Stadshotellet. Och att börja dagen med hotellfrukost är aldrig fel!
På tisdagkvällarna är det fullt ös på Folkets Hus i Hudiksvall. Då har Sigge Hill show med orkester och hemliga gäster. Allting är egentligen nära i Hudik, men mellan Stadt och Folkets Hus är det extra nära; bara tvärs över gatan. Vi tyckte det var alldeles lagom långt för oss att gå. Dessvärre var det inte så lämpligt att ha med Alfons till krogen. Han fick inte alls vara där under showen. Äta där fick han i alla fall, så vi åt gott och skickade sedan Alfons tvärs över gatan. Lite synd, för det var en häftig och blandad föreställning, men Alfons hade nog å andra sidan inte orkat. Han var trött efter dagens äventyr.
50+
Livet går vidare sedan jag firat min födelsedag länge och väl. Själva födelsedagen var också en höjdare ända från det att Hillevi och Anders kom in med frukostbricka och presenter. Hillevi gjorde stort nummer av sin inslagna chokladkaka. Hon var lite sur för att jag hade listat ut vad jag egentligen skulle få av henne: en biljett till Bo Kaspers Orkester i Uppsala i november så det fick jag officiellt inte förrän på kvällen när vi skulle gå ut. Då påminde hon mig om min väska vilken jag hade tänkt lämna hemma eftersom jag skulle på Yran och hade stoppat allt jag behövde i fickorna. Men innan vi gick var jag allt tvungen att kolla i väskan, tyckte Hillevi - och där låg det ett kuvert, minsann!
Mitt på dagen tog Anders och jag gitarrerna på ryggen och traskade iväg till Stjärntorget. Varken gage eller turnébuss, men vi var glada ändå. Med hjälp av några parkarbetare lyckades vi få ordning på PA-anläggningen, och sen spelade vi för alla som passerade på gågatan. Kul! Och eftersom vi finns med på Yranbilder.se så har vi uppenbarligen spelat på Yran. Jajamensann!
Annat trevligt under dagen var fika på Edenbos, god middag lagad av Hillevi, jordgubbstårta med citronkräm fixad av yours truely och sy yran med Åsa hela kvällen. Tack alla som uppvaktat och sånt!
Fredag och lördag blev det mer yran, och igår var jag trött. Men imorgon är jag nog pigg igen. Då åker Anders, Alfons och jag till Hudiksvall. Alfons och jag ska cykla, men framförallt ska han gå på Boa och köoa begagnade TV-spel - äntligen, tycker Alfons. Det här har han pratat om sen vi var vi Hudiksvall senast. Undrar just vad som blir det ständiga Alfonssamtalsämnet när vi kommer hem. Jag tror det står mellan nästa besök i Hudiksvall och Alfons födelsedag.
Mitt på dagen tog Anders och jag gitarrerna på ryggen och traskade iväg till Stjärntorget. Varken gage eller turnébuss, men vi var glada ändå. Med hjälp av några parkarbetare lyckades vi få ordning på PA-anläggningen, och sen spelade vi för alla som passerade på gågatan. Kul! Och eftersom vi finns med på Yranbilder.se så har vi uppenbarligen spelat på Yran. Jajamensann!
Annat trevligt under dagen var fika på Edenbos, god middag lagad av Hillevi, jordgubbstårta med citronkräm fixad av yours truely och sy yran med Åsa hela kvällen. Tack alla som uppvaktat och sånt!
Fredag och lördag blev det mer yran, och igår var jag trött. Men imorgon är jag nog pigg igen. Då åker Anders, Alfons och jag till Hudiksvall. Alfons och jag ska cykla, men framförallt ska han gå på Boa och köoa begagnade TV-spel - äntligen, tycker Alfons. Det här har han pratat om sen vi var vi Hudiksvall senast. Undrar just vad som blir det ständiga Alfonssamtalsämnet när vi kommer hem. Jag tror det står mellan nästa besök i Hudiksvall och Alfons födelsedag.
Min födelsedag
Det här har vi gjort idag! (Vi finns på bild 108 och 109).
Yranspelningen fixad!
Ända sedan jag insåg att min 50-årsdag sammanfaller med den första dagen på Storsjöyran har jag hoppats på att få spela på Yran just den kvällen. Vi skickade in vår skiva till Yran men de har nog ringt när vi inte varit hemma eller nåt sånt, för något förslag för när och var vi skulle spela har inte inkommit. Inte heller i programmet finns vi med - jag har kollat - så det kändes lite kört att få spela där och då. Men idag har jag avtalat om något som känns lika kul:
Vi ska spela på Kreativ Explosions lilla scen på Stjärntorget på torsdag!
Jag traskade iväg till deras tält idag och frågade om vi kunde få spela. Det gick så bra så. Enda villkoret var att jag var med på deras "Indie-gympa", som just skulle gå av stapeln. Inga problem! Möjligen hade de tagit i lite väl mycket. Själva gympan i duggregn var inga problem, men till stretchingen under sista låten drog de på med hällande ösregn. Det kändes lite onödigt.
Men, men: vid tolvtiden på torsdag spelar RomildFrank på Yran, nästan.
Vi ska spela på Kreativ Explosions lilla scen på Stjärntorget på torsdag!
Jag traskade iväg till deras tält idag och frågade om vi kunde få spela. Det gick så bra så. Enda villkoret var att jag var med på deras "Indie-gympa", som just skulle gå av stapeln. Inga problem! Möjligen hade de tagit i lite väl mycket. Själva gympan i duggregn var inga problem, men till stretchingen under sista låten drog de på med hällande ösregn. Det kändes lite onödigt.
Men, men: vid tolvtiden på torsdag spelar RomildFrank på Yran, nästan.
Snart 50
Ensam hemma har jag just testat den österrikiska aprikoslikören som jag fick vackert placerad i en fruktkorg. Peter, som varit i Wien och handlat likör, lyckades dock inte hitta färska aprikoser till korgen, vilket han beklagade. Själv smackar jag belåtet. Likören är mirakulöst god! Den luktar sprit och gelégodis men väl i munnen växer smaken. Varvat med starkt, nybryggt kaffe var det helt enkelt underbart. (Ja, Hillevi, du får smaka, men bara ett litet glas!)
Jag börjar så smått smälta intrycken från festen i lördags. Det blev en riktigt lyckad fest. Förutsättningarna var goda: trevliga människor, god mat och trevlig lokal och allt var helt underbart från det att Joel anlände som första gäst och Emma spelade vackert på cellon.
Till fördrinken fick gästerna mingla runt för att försöka fylla i ett bingo där olika egenskaper och erfarenheter skulle paras ihop men någon eller några gäster. Det var så kul att vi nästan inte kunde få dem att sluta när Ewa väl fått bingo på en rad. Jag hade tänkt att Anders och jag skulle spela lite före maten, men dessförinnan fick jag kvällens första överraskning: Anders körde bort mig från scenen och framförde sedan en nyskriven, fin sång till mig med hjälp av Emma på cellon. Så mycket annat kul följde:
- Hillevi höll ett fint tal till mig
- Gunilla, som vanligt spirituell och välformulerad, deklamerade en text inspirerad av Bellmans "Ulla, min Ulla" också det till cellotoner, men denna gång med hjälp av Tina
- För kvällen formade "Beige Girls" sjöng, klatschigt klädda i beige, en sång till mig på melodi "Working 9 to 5" och sedan "Snälla Ulla" på melodi "Gubben Noa" i kanon eftersom de inte hade lyckats få med ordet "snäll" i den långa sången. Däremot hade de lyckats rimma på Folkhälsoinstitutet - oförtrutet. De beiga heter vanligtvis Åsa, Tina och Ewa. Per var inte beige men han kompade på gitarr
- Bandet som Alfons sjunger i spelade nya och gamla rock- och poplåtar, bland annat en gammal Monkeeslåt, och som extranummer "Ja, må hon leva"
- Anki, som inte kunde komma, skickade en mycket speciell present: Helene, som dansade in med stora guldvingar och framförde två orientaliska nummer
- Fina presenter, och då bland annat en komposition av Emma, vilken hon framförde tvåstämmigt när jag rullat upp den, böcker, presentkort på allt möjligt trevligt, Sandravirkade örhängen och halsband mm.
- Fler sånger av Anders, och så en reunion för honom och Per då de bland annat framförde en av de sånger Van Morrison skrev till mig för en hel del år sen
...och så allt annat...
Jag hann sitta vid alla bord och det var så otroligt roligt att ha fest!
När Anders och jag kom hem vid tretiden kunde vi inte sova. Det var så mycket roligt att prata om.
Det var en lång dag, som var nästan som en riktig födelsedag eftersom Anders började min dag med att komma med frukostbricka, blommor och present redan på morgonen. Appropå klippning... Vi ska till Stockholm och se Barberaren i Sevilla på Operan i Stockholm i början av september!
Jag börjar så smått smälta intrycken från festen i lördags. Det blev en riktigt lyckad fest. Förutsättningarna var goda: trevliga människor, god mat och trevlig lokal och allt var helt underbart från det att Joel anlände som första gäst och Emma spelade vackert på cellon.
Till fördrinken fick gästerna mingla runt för att försöka fylla i ett bingo där olika egenskaper och erfarenheter skulle paras ihop men någon eller några gäster. Det var så kul att vi nästan inte kunde få dem att sluta när Ewa väl fått bingo på en rad. Jag hade tänkt att Anders och jag skulle spela lite före maten, men dessförinnan fick jag kvällens första överraskning: Anders körde bort mig från scenen och framförde sedan en nyskriven, fin sång till mig med hjälp av Emma på cellon. Så mycket annat kul följde:
- Hillevi höll ett fint tal till mig
- Gunilla, som vanligt spirituell och välformulerad, deklamerade en text inspirerad av Bellmans "Ulla, min Ulla" också det till cellotoner, men denna gång med hjälp av Tina
- För kvällen formade "Beige Girls" sjöng, klatschigt klädda i beige, en sång till mig på melodi "Working 9 to 5" och sedan "Snälla Ulla" på melodi "Gubben Noa" i kanon eftersom de inte hade lyckats få med ordet "snäll" i den långa sången. Däremot hade de lyckats rimma på Folkhälsoinstitutet - oförtrutet. De beiga heter vanligtvis Åsa, Tina och Ewa. Per var inte beige men han kompade på gitarr
- Bandet som Alfons sjunger i spelade nya och gamla rock- och poplåtar, bland annat en gammal Monkeeslåt, och som extranummer "Ja, må hon leva"
- Anki, som inte kunde komma, skickade en mycket speciell present: Helene, som dansade in med stora guldvingar och framförde två orientaliska nummer
- Fina presenter, och då bland annat en komposition av Emma, vilken hon framförde tvåstämmigt när jag rullat upp den, böcker, presentkort på allt möjligt trevligt, Sandravirkade örhängen och halsband mm.
- Fler sånger av Anders, och så en reunion för honom och Per då de bland annat framförde en av de sånger Van Morrison skrev till mig för en hel del år sen
...och så allt annat...
Jag hann sitta vid alla bord och det var så otroligt roligt att ha fest!
När Anders och jag kom hem vid tretiden kunde vi inte sova. Det var så mycket roligt att prata om.
Det var en lång dag, som var nästan som en riktig födelsedag eftersom Anders började min dag med att komma med frukostbricka, blommor och present redan på morgonen. Appropå klippning... Vi ska till Stockholm och se Barberaren i Sevilla på Operan i Stockholm i början av september!
Snart fest!
För att jag ska orka fira min 50-årsdag ordentligt har jag helt enkelt mitt 50-årskalas några dagar i förväg. Fiffigt, va? Imorgon är det dags, och jag tror det blir riktigt kul.
Jag känner mig oerhört nöjd med planeringen: mat och dukning fixar Årsil m fl på Tuttis konfetti och vi har ägnat oss åt de skojiga detaljerna som man nästan inte hinner med om man ska laga mat åt 30-40 personer: bordplacering, dekorationer etc. Lite sorgligt blev det idag när en av Lottorna ringde och berättade att hon är sjuk, men så blir det nästan alltid för någon.
Nu ska jag texta rosa placeringskort.
Jag känner mig oerhört nöjd med planeringen: mat och dukning fixar Årsil m fl på Tuttis konfetti och vi har ägnat oss åt de skojiga detaljerna som man nästan inte hinner med om man ska laga mat åt 30-40 personer: bordplacering, dekorationer etc. Lite sorgligt blev det idag när en av Lottorna ringde och berättade att hon är sjuk, men så blir det nästan alltid för någon.
Nu ska jag texta rosa placeringskort.
Mån-dag
Igår, eller om det fortfarande är idag eftersom vi ännu inte gått och lagt oss, var det exakt 40 år sedan de första människorna klev omkring på månen. Jag tror att jag minns att vi var i Vallda och pappa var uppe på natten och antingen lyssnade på radio eller tittade på TV när det begav sig. Det känns passande att årsdagen var på en måndag!
Dock missade vi minnesprogrammet fullt medvetet och åkte istället till Myssjö där eleverna på Bergs Sommarakademi bjöd på kammarkonsert. Så vackert! Jag var både glad och stolt att se Emma bland eleverna. Hennes ensemble var dessutom den mest matchade. Vi var inte förvånade!
Dock missade vi minnesprogrammet fullt medvetet och åkte istället till Myssjö där eleverna på Bergs Sommarakademi bjöd på kammarkonsert. Så vackert! Jag var både glad och stolt att se Emma bland eleverna. Hennes ensemble var dessutom den mest matchade. Vi var inte förvånade!
Härligt uppvaknande
Igår morse vaknade jag till ljud från köket. Min sömniga hjärna bestämde att det troligtvis var Petter som ramlat in någon gång under natten och nu gjorde frukost åt sig. Jag dåsade en stund till i väntan på att jag skulle känna inspiration för att kliva upp och fixa frukostpåsängen som jag lovat Anders - när jag plötsligt gjorde en upptäckt: jag var ensam i sängen. Jag tänkte till lite och insåg att det inte alls var Petter som stökade i köket, utan Anders! Ibland är det alldeles utomordentligt att leva tillsammans med en något tankspridd man: Anders hade gått upp och börjat fixa frukost och kom först så småningom på att det var min tur! Jag tackade och njöt!
Idag gick Anders däremot inte upp tidigt av misstag eftersom han kom hem vid 4-tiden efter Hoover Mountain Bands årliga spelning på Fröjdholmen. Själv var jag på Hara brygga på musikkryss tillsammans med Annki, en mycket speciell upplevelse! Vi var inte helt framgångsrika i kryssandet, men jag fick en bonuskaka för mina musikstrumbyxor.
Idag gick Anders däremot inte upp tidigt av misstag eftersom han kom hem vid 4-tiden efter Hoover Mountain Bands årliga spelning på Fröjdholmen. Själv var jag på Hara brygga på musikkryss tillsammans med Annki, en mycket speciell upplevelse! Vi var inte helt framgångsrika i kryssandet, men jag fick en bonuskaka för mina musikstrumbyxor.
Mahler
Vi lyssnar på Mahlers 4:e symfoni medan det skymmer. Tidigare i afton hörde vi samma symfoni framförd av sisådär 12 musiker i Rödöns kyrka, däribland en på dragspel! Som vanligt blev det en extra dimension med live-musik.
Utan att direkt veta associerade jag Mahler till tung och svulstig musik, men den här symfonin är till största del melodisk, vacker och nästan lättlyssnad. Anders vill som vanligt veta meningen. Vad handlar den om? Vad är det som kännetecknar en symfoni? Och så vidare. För mig räcker det att det är vackert!
Utan att direkt veta associerade jag Mahler till tung och svulstig musik, men den här symfonin är till största del melodisk, vacker och nästan lättlyssnad. Anders vill som vanligt veta meningen. Vad handlar den om? Vad är det som kännetecknar en symfoni? Och så vidare. För mig räcker det att det är vackert!
St Olovsloppet
Nu är det gjort!
Torbjörn och jag har varit med på St Olovsloppet idag. Jag sprang mellan Valne och Glösa och Torbjörn var B4 och deltog i lämnande och hämtande längs banan.
Det regnade.
Det regnade hela dagen.
Men det var helt OK. Inte kul direkt, men ändå en upplevelse.
Mina arbetskamrater fortsätter mot Trondheim under de kommande tre dagarna, men jag är tillbaka hemma. Det kändes lyxigt att finna middagen nästan färdig när jag kom hem.
Imorgon ska jag ha sovmorgon.
Torbjörn och jag har varit med på St Olovsloppet idag. Jag sprang mellan Valne och Glösa och Torbjörn var B4 och deltog i lämnande och hämtande längs banan.
Det regnade.
Det regnade hela dagen.
Men det var helt OK. Inte kul direkt, men ändå en upplevelse.
Mina arbetskamrater fortsätter mot Trondheim under de kommande tre dagarna, men jag är tillbaka hemma. Det kändes lyxigt att finna middagen nästan färdig när jag kom hem.
Imorgon ska jag ha sovmorgon.
Åter i Sverige sen flera dagar
Dagarna i London gick fort! Men vi hann i alla fall träffa Iivii på Småland Coffee. Förra gången jag var i London hann hon lämna staden, men den här gången var staden tillräckligt stor för oss båda. Kul!
Exakt vad som ska hända i London vet man aldrig. På måndagskvällen skulle vi gå på musikal, Dirty Dancing. I väntan på att det skulle börja strosade vi omkring i Covent Garden och då blev David hastigt och lustigt assistent till en gycklare! Han och två andra höll i en hög trehjuling medan en fjärde man, Stuart, fick lyfta upp estradören på plats. Sammanfattningsvis var det kul. Numret innehöll också jonglering med motorsågar!
På tisdagen gick vi längst upp i kupolen på St Pauls Cathedral och runt på Towern i hettan. Puh! London hade samma temperatur som Bangkok.
Hemma igen deltar jag med lust och liv i det sedvanligt frikostiga sommarkulturlivet i Jämtland. Jazzkonsert i Myssjö kyrka i torsdags, konsert med Ovikens kammarorkester och en flöjtsolist i Oviken i lördags och Arnljotspelen igår är facit för de senaste dagarna. Det är bara att välja och vraka så här års!
Exakt vad som ska hända i London vet man aldrig. På måndagskvällen skulle vi gå på musikal, Dirty Dancing. I väntan på att det skulle börja strosade vi omkring i Covent Garden och då blev David hastigt och lustigt assistent till en gycklare! Han och två andra höll i en hög trehjuling medan en fjärde man, Stuart, fick lyfta upp estradören på plats. Sammanfattningsvis var det kul. Numret innehöll också jonglering med motorsågar!
På tisdagen gick vi längst upp i kupolen på St Pauls Cathedral och runt på Towern i hettan. Puh! London hade samma temperatur som Bangkok.
Hemma igen deltar jag med lust och liv i det sedvanligt frikostiga sommarkulturlivet i Jämtland. Jazzkonsert i Myssjö kyrka i torsdags, konsert med Ovikens kammarorkester och en flöjtsolist i Oviken i lördags och Arnljotspelen igår är facit för de senaste dagarna. Det är bara att välja och vraka så här års!
Söndag i London
Vi landade i London med dunder och brak. Ett åskväder hade dragit in över staden. Vi rundade de flesta av molnen men blev lätt omskakade på vägen ner, och när vi sedan satt på tåget in mot centrum bröt ovädret löst. Från början hade vi sol på ena sidan och svarta moln på de andra, men ganska snart var vi mitt inne i ovädret. När vi bytte från Heathrow Express till tunnelbana på Paddington station dunkade regnet mot taket.
På Tower Hill väntade Hillevi, och sedan vi checkat in på mitt vanliga hotell ( där receptionisten kände igen mig eftersom jag varit där en gång tidigare...) letade vi oss fram till en indisk restaurang för middag.
Idag har vi gjort en turistgrej som jag aldrig kommit på att göra tidigare: vi åkte till Wembley Stadium och gick på guidad tur där. Det var intressant! De höll på och plockade bort spåren av konserten med ACDC i fredags så någon grön fotbollsplan fick vi inte se, men vi fick bland annat testa hur det känns att sitta på podiet i presskonferensrummet!
Middagsmässigt höll vi oss i Asien. Idag åt vi på Yo Sushi! där maten åker runt på små färgade tallrikar och man lyfter av det man vill äta. Påfyllningen var blygsam medan vi satt där, men det gick också utmärkt att beställa specialgjorda små assietter, så vi behövde inte gå därifrån hungriga!
Besöket på Waterstones har vi också hunnit med idag. David hittade en bok om tatueringar och jag hittade bl a en bok om kviltar inspirerade av vackra golv. Den ska jag läsa nu och låta David ta över datorn.
På Tower Hill väntade Hillevi, och sedan vi checkat in på mitt vanliga hotell ( där receptionisten kände igen mig eftersom jag varit där en gång tidigare...) letade vi oss fram till en indisk restaurang för middag.
Idag har vi gjort en turistgrej som jag aldrig kommit på att göra tidigare: vi åkte till Wembley Stadium och gick på guidad tur där. Det var intressant! De höll på och plockade bort spåren av konserten med ACDC i fredags så någon grön fotbollsplan fick vi inte se, men vi fick bland annat testa hur det känns att sitta på podiet i presskonferensrummet!
Middagsmässigt höll vi oss i Asien. Idag åt vi på Yo Sushi! där maten åker runt på små färgade tallrikar och man lyfter av det man vill äta. Påfyllningen var blygsam medan vi satt där, men det gick också utmärkt att beställa specialgjorda små assietter, så vi behövde inte gå därifrån hungriga!
Besöket på Waterstones har vi också hunnit med idag. David hittade en bok om tatueringar och jag hittade bl a en bok om kviltar inspirerade av vackra golv. Den ska jag läsa nu och låta David ta över datorn.
Västerut
Om en liten stund traskar David och jag iväg till flygbussen fvb till London via Frösön och Arlanda. Det känns rätt humant att hinna få frukost på sängen före avfärden som jag fick idag.
I Östersund råder subtropiskt klimat vilket inte hör till vanligheten. Igår kväll satt vi på balkongen och läste när Tina ringde. Hon och Per var på väg in till stan så vi stämde träff nere i Badhusparken. Det var hur mycket folk som helst ute! Tina hade sagt något om mjukglass, vilket jag försökte förtränga. Vi gick mot Törners café inne i parken. När vi var nästan framme såg vi hur de stängde dörren. Vi hade bara några steg kvar, och när vi nådde fram var dörren låst! Men det var kö inne på caféet, och den andra dörren var öppen, så vi skyndade dit. Öppettiden skulle vara från kl 11 och ingen stängningstid var anslagen. Det verkade befängt att de skulle stänga när det var så mycket folk ute en av få riktigt fina sommarkvällar i Östersund! Mycket riktigt låste de snart upp igen. Vi fick vår glass. Per fick inget kaffe, för det var slut, men det fick han hemma på vår balkong lite senare.
I Östersund råder subtropiskt klimat vilket inte hör till vanligheten. Igår kväll satt vi på balkongen och läste när Tina ringde. Hon och Per var på väg in till stan så vi stämde träff nere i Badhusparken. Det var hur mycket folk som helst ute! Tina hade sagt något om mjukglass, vilket jag försökte förtränga. Vi gick mot Törners café inne i parken. När vi var nästan framme såg vi hur de stängde dörren. Vi hade bara några steg kvar, och när vi nådde fram var dörren låst! Men det var kö inne på caféet, och den andra dörren var öppen, så vi skyndade dit. Öppettiden skulle vara från kl 11 och ingen stängningstid var anslagen. Det verkade befängt att de skulle stänga när det var så mycket folk ute en av få riktigt fina sommarkvällar i Östersund! Mycket riktigt låste de snart upp igen. Vi fick vår glass. Per fick inget kaffe, för det var slut, men det fick han hemma på vår balkong lite senare.
Klokt?
Hela den här veckan har både Anders och jag klivit upp kl 7 och sen har vi joggat ett par km - före frukost! I måndags kändes det lätt chockartat, men man vänjer sig. Vädret har dessutom varit välvilligt. Mornarna har varit soliga och fina. Vi tror att vi hade stuckit ut ändå, men det är fortfarande en hypotes.
Sedan jag läst klart om pojken i den randiga pyjamasen tog Anders sig an honom. Han läste ut den ikväll och blev också han tagen av boken. Livet är litegrann före och efter man har läst den. Författaren heter John Boyne.
För övrigt har vi njutit av att kunna sitta ute på balkongen och läsa till klockan var över tio på kvällen.
Sedan jag läst klart om pojken i den randiga pyjamasen tog Anders sig an honom. Han läste ut den ikväll och blev också han tagen av boken. Livet är litegrann före och efter man har läst den. Författaren heter John Boyne.
För övrigt har vi njutit av att kunna sitta ute på balkongen och läsa till klockan var över tio på kvällen.