Som vanligt, nästan
Idag har Anders och jag gjort en spännande utflykt till återvinningscentralen. Det är på något vis nästan skojigt, för det är så oerhört välordnat där!
Vi började med att köra upp på rampen för att kasta saker i de STORA containrarna. Det är nästan som att komma till en annan värld. Backen upp är riktigt brant, och väl uppe på platån har man en fantastisk utsikt över hela, halva Odenskog.
Den här gången hade vi lite svåra saker, t ex en gammal dammsugare, men en av andarna som svävar runt i området upplyste oss om att själva dammsugarkroppen skulle ända sina dagar som elektronik medan slangen var brännbar och röret metall. Minsann!
Vi slängde grejer omkring oss i containrarna och körde sedan försiktigt ner till elektronikaltaret där vi varligt placerade dammsugarkroppen och en DVD som var trött på att leva. Sen åkte vi till Blå Center och pantade tomflaskor. Vilken dag!
Bokklubbar är trevliga inrättningar!
Kartongen med böckerna anlände kort därefter, men först igår blev det av att jag öppnade den.
Till min förvåning lyfte jag upp boken "GÖR DET NU! Förhalarens, uppskjutarens och den senfärdiges handbok". Det kändes inte alls som något som skulle ha beställt. Inte ens för 9:50. Det finns säkert ett antal personer som hade kunnat köpa en sådan åt mig, typ min gamla mamma och så, men bland dessa räknar jag inte mig själv. Frågan var: hade jag drabbats av tillfällig sinnesförvirring, eller var det ett misstag begånget?
När jag kollade räkningen kunde jag konstatera att jag hade valt en roman med titeln "Vad Ser Du Nu", så den som hade packat hade helt enkelt läst lite slarvigt och lagt ner en ilsket, gul handbok istället för en spännande roman. Det kändes ändå som en lättnad att jag inte haft en smärre hjärnblödning eller så.
Jag skrev ett mäjl till Böckernas Klubb och berättade vad som hade hänt. Inom ett dygn fick jag ett trevligt svar: de skickar den bok jag vill ha för 0:-, och den bok jag inte vill ha får jag behålla. Är det någon som vill ha den?
Vi har tagit vårt ansvar
- "Ska vi gå på bio?"
- "Ja, det kan vi göra. Vad går det för filmer?"
- "Arn. Och Arn"
Mm....
Nåja, lika bra att få det gjort! Det tog ett par timmar, men gjorde inte ont.
När vi kom hem bestämde jag mig för att försöka ta bort det förmodade tuggummit under skon som gör att snö och grus samlas under höger häl. Det visade sig vara ett helt annat problem: hål i sulan. Så idag blir det skoinköp. Lite synd, för jag tycker att de jag haft är fina! Jag får nog sluta köpa av märket Rohde. De är supersköna men har dåliga sulor.
Gott Nytt År!
Igår gjorde jag för övrigt offentlig debut som basist chez Helmersson. Så fjolåret fick en bra avslutning också.
Jul, jul, strålande jul!
Med alla barn hemma och routern hos doktorn är det onekligen enklast att gå till jobbet att surfa. Det passade bra, eftersom det var några saker jag behövde fixa. Som tur var insåg jag att det som kändes jobbigast inte behövde vara klart förrän 31/1. Då är det luuuuugnt. Det var nog den ena riktigt bra-a saken idag. Den andra var att jag fick julklapp från min norska arbetsgivare: ett presentkort med 550 nkr att handla upp på "Magneten", som är ett gigantiskt shoppingcenter i utkanten av Levanger. Det ska jag roa mig med nästa gång jag åker till Norge.
Julen har varit härlig. För första gången hade vi alla Romild- och Frankbarn hemma på julaftonsaftonen. Det var mysigt! Kvällens stora begivenhet var julklappsutdelningen som gick av stapel med verser på i stort sett alla paket. Alfons maskade, vilket är i stort sett det enda negativa man kan säga om honom nuförtiden. Annars fixar han det mesta nuförtiden.
Eftersom jag oftast är snäll fick jag många fina julklappar. Böcker och godis och annat småtrevligt. Anders höll på sin stora present tills vi alla var lagom sega. Då slog han till. Jag fick en inslagen pappersrulle med en ledtråd som pekade mot huvudkudden i min säng. Under denna låg källarnycklarna inslagna. På Anders uppmaning hängde alla med ner i källaren, och där fick jag tömma halva det yttre förrådet för att hitta fyra paket: två röda och två blå, två stora och två små. När jag väl lyckats gräva fram dem insåg jag vad det var: en elbas med tillbehör (dvs förstärkare, spelbok och sladd). Häftigt! Det har jag verkligen önskat mig, men jag hade nog inte ens hoppats på att få en i julklapp. Det är coolt att spela bas!
Efter julklappsutdelningen traskade Emma och jag iväg till Marielundskyrkan och julnattsmässa där Marcel Rådström sjöng. Det kändes som ett behagligt alternativ till att gå upp strax efter läggdags för att gå till julottan. Vi testade julotta i Gamla Kyrkan ifjol men vad inte helt nöjda med mysfaktorn där.
God fortsättning Anna och alla andra!
Härlig fredag
- Hillevi och hennes dator var hos doktorn
- David och Anton var på Dragonen för att lyssna på rap
- Emma och Fabian var på väg...
Men eftersom jag inte hört något annat räknade jag med att alla kommit hem under natten, och det visade sig stämma. Det fanns varken mer eller mindre än 6 ungdomar i lokalen.
SJ är en märklig institution! Emma och Fabian skulle byta tåg i Gävle, från ett av Tågkompaniets tåg till ett SJ-tåg. Tågkompaniets tåg var lite försenat och skulle komma till Gävle några minuter efter SJ-tågets ordinarie ankomsttid - och då inväntade inte SJ-tåget! Inte minst med tanke på att jag åkt med just det tåget två gånger den senaste veckan och då kunnat konstatera att det varit försenat båda gångerna så verkar det udda att de inte kunde vänta fem minuter för att få med anslutande passagerare. Att dela upp tågtrafiken på ett antal aktörer är uppenbarligen inte gynnsamt för oss resenärer! Nu fick Emma och Fabian och c:a 10 personer till som skulle ända till Östersund trassla med ett par tågbyten för att till slut åka med extrainsatt buss från Bräcke till Östersund. Inledningsvis var det tydligen också tjafs om huruvida det var Tågkompaniet eller SJ som hade ansvar för att se till att de kom ända fram. När man löser en biljett hos SJ och betalar till SJ så är man väl rimligtvis kund hos SJ...? Det tror jag att alla utom SJ anser. Återstår att se om de får pengarna tillbaka för biljetten.
När Hillevi har slutat att strula runt ska vi gå ner på stan. Här ska köpas mer julklappar. Idag ska jag i huvudsak köpa klappar till mina söner. Det är egentligen inte lika kul som att handla till flickorna, för det som bojsen önskar sig är dyrare och i huvudsak grejer som jag själv inte vill ha. Jag ser en himla massa grejer som jag själv skulle vilja ha däremot...
Hillevi på hemmaplan
Som vanligt var Hillevis bagage försenat. Det kommer nog idag. När bagagebandet stannat och hon gett upp hoppet visade det sig att vi var väntade vid informationsdisken. Någon på Arlanda hade meddelat att de hade en väska märkt Romild som de inte behagat skicka iväg. Det kändes ändå något betryggande att den var uppmärksammad. Min julklapp ligger i den!
Idag är jag nästan bortom möjlig trötthet. Tur att jag har årets sista föreläsning nu på förmiddagen!
Snart är det jul!
Ikväll kommer Hillevi hem. Troligtvis har hon längtat mer än vi. Det är annorlunda att vara borta. Jag tycker att hösten och förvintern har gått så fort att det känns som om det inte var så längesen hon for ändå, även om det var 3 månader sen. Jag kanske var mer mentalt förberedd att se ännu en dotter flyga ut, medan det var första gången för Hillevi att inte bara flytta hemifrån utan även flytta utomlands. Hur som helst är det mysigt att hon faktiskt kommer hem till jul.
På balkongen står det en julgran som Anders har fixat. Imorgon orkar jag kanske tänka lite mer på jul och pepparkakor och sånt. Idag ska jag koncentrera mig på att bädda Hillevis säng och se till att det finns extrasaltat Bregott hemma.
Den som reser har något att berätta
Luciatåg på Kävesta är en upplevelse! Att Emma var Lucia gjorde det alldeles extra speciellt, givetvis. Vi var stolta!
Hemresan med tåg - något försenat.
Igår åkte jag tåg tillbaka söderut, till Gävle. Tåget var - försenat. Givetvis? Om det även är försenat ikväll när jag ska hem blir jag trött!
Internetbankens kundtjänst
"Hej!
Jag har en överföring till X:s Ungdomskonto
som ligger
upplagd för att genomföras när barnbidraget kommer. Den överföringen
vill jag
inte ha kvar i nuvarande form eftersom jag inte kan ändra beloppet.
Om ni kan göra om den så att jag kan gå in och ändra belopp vill jag
ha den
kvar som sådan, annars vill jag ha bort den, snarast.
Hälsningar från Ulla"
Ganska snart fick jag svar:
"Hej!
Tack för din fråga.
Aktuella överföringar hittar du under menyn Betala/Överföra -
Kontohändelser översikt - Aktuella kontohändelser. Klicka på länken
Överföringar konton.
Vill du ha mer information om hur du går tillväga kan du använda
länken Hjälp som finns i den svarta länklistan högst upp till höger
på sidan.
Du är välkommen att kontakta oss igen eller ringa Internetbankens
kundtjänst om du behöver hjälp.
Tips!
Känner du till att du numera får dina låneavier och kontoutdrag
elektroniskt i internetbanken istället för att de skickas ut per
post? Du kan även välja att få ett flertal av dina räkningar
elektroniskt. På så sätt bidrar du till en bättre miljö.
Med vänlig hälsning
Swedbank AB (publ)"
Helt fantastiskt! Jag hade fått standardsvaret för rubriken Överföringar uppenbarligen, och inte alls svar på det jag frågat om. Jag försökte en gång till:
"Hej!
Tack för svaret som jag inte förstår ett dugg av.
Mitt problem är att den överföring jag har ligger som ett fast
belopp. Det
finns ingen möjlighet för mig att ändra det. Jag kan heller inte
själv ta bort
överföringen.
Var snäll och svara på följande frågor, inga andra:
1) Går det att ändra den aktuella överföringen så att den
fortfarande går när
barnbidraget kommer till mitt konto, men att jag kan ändra beloppet
om jag
vill?
2) Det här är ingen fråga, utan en önskan. OM det inte går att ändra
på det vis
som jag frågar om i fråga 1 så vill jag att ni tar bort den
överföringen,
eftersom jag inte kan göra det själv. Kan ni göra det åt mig?
Hälsningar från Ulla"
...och den här gången var jag inte på något vis övertygad om att det skulle resultera i det jag ville. Men det gjorde det:
"Hej!
Tack för din e-post.
Överföringen till X:s konto kan du ej ändra själv via
internetbanken.
Jag har tagit bort överföringen till X:s konto.
Med vänlig hälsning
Swedbank AB (publ)"
Det gäller tydligen att inte ha för bråttom när man vill ha något gjort av bankens kundtjänst. Med lite tur hamnar man förr eller senare hos någon som kan läsa. Av hänsyn till PUL har jag inte tagit med namnen på de som skrev svaren, men jag kan i förtroende berätta att det första kom från en man och det andra kom från en kvinna.
Misstrogen som jag är har jag för övrigt kollat att överföringen faktiskt är borta - och det är den!
Örebro nästa! :-)
Örebro, here we come
Men ikväll styr David och jag kosan mot Örebro, eller vi låter någon sorts tågbolag göra det. SJ, kanske? Vi räknar kallt med att vakna i Örebro i alla fall. Vi har sovkupé med dusch, och det är ju frågan om vi hinner använda den i någon större utsträckning eftersom tåget ska ankomma Örebro C strax före kl 6 imorgon. Nåja, väl där traskar vi iväg till Stora Hotellet för att äta frukost. Några timmar på stan kan kanske vara kul efter det (om vi inte rentav har turen att få checka in tidigt så att vi kan sova ett tag) och sen blir det Kävesta Folkhögskola med Luciatåg och annat kul.
Som om det aldrig hade hänt...
Vi var inte på förstasidan av dagens LT
Vi var inte med på bild i tidningen heller
...och vi var inte ens omnämnda!
Men vi är inte bittra. Nänä. Det VAR en höjdare att få stå inför en någotsånär välfylld Gamla Kyrkan och sjunga två av Anders sånger. Vi inledde med "Håll om mig", som vi har gjort flera gånger tidigare, i lite olika sammanhang. Den känner vi oss rätt trygga med. Sen blev det "Horisontens Glöd", som Anders skrev inför det här framträdandet, och det var då vi fick plocka fram vårt hemliga vapen: den fantastiska Bosse på dragspel. Det kändes lika magiskt som när vi tränade hos honom i Skucku.
Idag är det vinter och ganska kallt. Det skymmer lite lätt redan så allting ser lite skarpare ut, men snart är det mörkt. Såhär i december möts vi av brasor när vi kommer till Campusområdet på mornarna. Det känns väldigt välkomnande. Lite här och var står det korgar för brasor. Mysigt!
Ett lyckat köp
Förra veckan köpte jag en ny mobiltelefon för att batteriet i den gamla var så uselt. Jag fick ladda det mest varje natt, och om någon ringde laddade det ur direkt. Det kanske låter som att byta bil när askkoppen är full (vilket i mitt fall skulle betyda aldrig, eftersom askkoppen aldrig används), men, ja, du vet... Men i det här fallet verkar batteribyte inte vara någon större idé. Jag köpte ett nytt häromåret, men för det första kostade det nästan som en halv telefon, och för det andra räckte det mindre än två år. Så, nä, nu var det dags för en ny telefon. Jag hade till och med hittat en som i hopfällbart skick är mindre än min gamla telefon, och det var en bra egenskap. Den gamla gick nämligen ner i nästan vilken fick som helst, och det gör den här också. Dessutom är den rosa. Vad kan man mer begära? Jo, att batteriets laddning räcker länge - och det gör det. Nästan en vecka efter första laddningen. Det tycker jag är OK. Tids nog hinner jag nog vänja mig vid att knapparna för mellanrum respektive .,?! och sånt har bytt plats ur mitt perspektiv.
Idag har jag mest irrat runt, känns det som. Jag har haft så mycket föreläsningar och annat därtill under veckan att jag nästan nått min gräns för vad jag pallar. Idag när jag inte hade någon föreläsning kunde jag släppa ner garden något, med resultat att jag tycker att jag går omkring i dimma. I detta töcken har jag i alla fall genomfört två muntliga examinationer, ett sammanträde och ett handledningspass förutom planering inför nästa vecka. Jag kanske skulle kunna arbete med autopiloten på lite oftare? Undrar om någon skulle märka något?
Goda nyheter flöt in per sms i alla fall. Min senaste älskare fixar middagen. Hurra, hurra! Igår lagade jag middag, men till min glädje började David spontanduka. Sådant känns bra också. Vi har haft lite extra stort hushåll den här veckan eftersom Petter har bott hos oss sen i onsdags. Det är trevligt när han gör det.
Nu ska jag gå ner på stan och investera i linsvätska och sedan gå hem och lägga mig på soffan och läsa ICA-kuriren.
Det är viktigt att hinna ha kul också!
Det är inte ofta jag ligger sömnlös
JAG ÄR DIN DISKBORSTE
Ta mig i din hand
På egen hand är jag intet
Men som fortsättning på din arm blir jag till.
Jag har ingen fjärrkontroll
Jag saknar knapp för på och av
Jag är din förlängda arm
Din vilja är min lag
Du styr mig dit du vill
Av våra gester försvinner rester
Se mig, se till att jag
Rör mig
För mig mot nya mål
Jag är ingen hightechmanick
Jag är inte styrd av elektronik
Jag lever när du rör mig
Diskmaskinen har inget liv
Den bullrar så ingen blir rädd
Den får inte känna värmen från din hand
Jag är inte modern
Jag är inte årets julklapp
Jag är en ständig del av ditt liv
Rör vid mig
För mig i nya banor
Se mig som ditt redskap
Jag är inte den som sviker
Jag är ingen säsongsbetonad pryl
Jag finns här närhelst du behöver mig
För dig finns jag till
Se mig som den jag är
Rör mig så frigör jag det du inte längre behöver
Låt mig få liv i din hand
Du och jag, vi behöver varandra
Tillsammans kan vi åstadkomma mirakel.
En snöig lördag
Igår kväll gick Anders igenom övningarna som de gjorde på skrivarkursen i torsdags kväll samt introducerade vår uppgift till nästa gång. Det kan bli en riktig utmaning. Vi ska skriva en dikt, men då vi gör det ska vi skriva som en diskborste. Detta tål att tänka på! Det som bekymrar mig något är att Anders är i full färd med att göra det...
Ikväll blir det utekväll med Irene och Bobo. Först middag på Eastern Palace och sen jazzfestival med uppträdande av bland annat Esbjörn Svenssons Trio. Det känns som det kan bli en trevlig kväll!
Hemma igen
Idag har jag åtminstone lyckats hinna med två glöggstunder på jobbet. Inte illa, med tanke på att båda var kl 15. Dessutom har jag försökt få någon sorts grepp om kommande vecka, och det ska nog ordna sig på något vis. Jag har föreläsningar varenda dag måndag-torsdag, 10-16 alla dagar förutom torsdag. Men jag konstaterade att jag har material att använda så nu känns det rätt lugnt ändå. Tisdag-onsdag ska jag föreläsa för D-studenter i hälsovetenskap. Deras kursbok hade jag inte, men den lyckades jag hitta i ett obevakat rum, så nu har jag tillgång till den.
Vi är det goda exemplet
- Glädje
- Nyfikenhet
- Prestigelöshet
- Professionalitet
- Passion för förbättring
Visst är det underbart?!
"Vi är det goda exemplet" är en kort sammanfattning av deras programförklaring för sin verksamhet.
Värderingarna präglade planeringsdagarna. Det var kul från det vi fick våra godispåsar i den hyrda bussen. Påsarna innehöll lite smått och gott samt en ledtråd. Vi löste den snabbt: Persåsen. Således var vi på väg till Persåsen, vilket inte var så förvånande i och för sig, eftersom de var där senast det begav sig. Favorit i repris, med andra ord. Men det höll inte särskilt långt. Det visade sig strax att vi inte alls styrde mot Persåsen, utan västerut. När vi alla, nåja, nästan alla, var överens om att vi var lurade kom det en ny ledtråd från framsätet. Lösningen på den var "Ava Gardner", vilket vi översatte till Ava Garden i Dvärsätt. Så var det! Vi skulle till Dvärsätt och bo på ålderdomshem. Bra val! Bara 2 mil från stan, sisådär, och riktigt bra! Rummen är uppfräschade och kändes som vilket hotellrum som helst ungefär. Däremot är miljön i korridorer och allmänna utrymmen lite mer speciella. De är inredda i 50-talsstil, med affischer på väggarna, tidstypiska möbler och andra attiraljer lite här och var. Det kändes litegrann som ett tittskåp! Det gällde att se upp för att se allt.
När vi inte förundrades över allt kul som fanns att se jobbade vi flitigt, och på tisdagkvällen fick vi vara med om en ost- och vinprovning med betoning på ost, guidade av VD:n för Skärvångens ost. Sen lekte vi en lek typ "Rita, gissa, spring" utan att springa. Det gällde att illustrera saker i olika kategorier. "Blandade uttryck" kunde till exempel vara "Ord som börjar på D"!!!
Norsk snuva
Jag missade en sydag i Näs igår, och det känns lite trist. Däremot orkade jag med en liten, liten sväng på stan. Anders skulle byta sin nyinköpta telefon. När han väl kommit sig för att äntligen köpa en ny fick han en som var helt död. Alltså till och med sämre än den gamla. Men nu har han fått en som fungerar. Vi roade oss dessutom med ett litet impulsköp. För ett par veckor sedan köpte vi en häftig, röd vas med tillhörande bukett. Vasen är hög, avsmalnande och lätt svängd. Den gjorde sig så bra i vårt köksfönster, men sedan blommorna vissnat var det inte lika stiligt. Nu har vi ersatt dem med en röd kvist med röda fejkbär på och röda, omgivande spröt. Floristen vi handlade tyckte det var kul att få sälja ett nytt vasinnehåll till oss. Hon kom ihåg oss sen vi var där förra gången, troligtvis för våra vackra ögons skull! :-)