Jul, jul, strålande jul!

Med alla barn hemma och routern hos doktorn är det onekligen enklast att gå till jobbet att surfa. Det passade bra, eftersom det var några saker jag behövde fixa. Som tur var insåg jag att det som kändes jobbigast inte behövde vara klart förrän 31/1. Då är det luuuuugnt. Det var nog den ena riktigt bra-a saken idag. Den andra var att jag fick julklapp från min norska arbetsgivare: ett presentkort med 550 nkr att handla upp på "Magneten", som är ett gigantiskt shoppingcenter i utkanten av Levanger. Det ska jag roa mig med nästa gång jag åker till Norge.

Julen har varit härlig. För första gången hade vi alla Romild- och Frankbarn hemma på julaftonsaftonen. Det var mysigt! Kvällens stora begivenhet var julklappsutdelningen som gick av stapel med verser på i stort sett alla paket. Alfons maskade, vilket är i stort sett det enda negativa man kan säga om honom nuförtiden. Annars fixar han det mesta nuförtiden.

Eftersom jag oftast är snäll fick jag många fina julklappar. Böcker och godis och annat småtrevligt. Anders höll på sin stora present tills vi alla var lagom sega. Då slog han till. Jag fick en inslagen pappersrulle med en ledtråd som pekade mot huvudkudden i min säng. Under denna låg källarnycklarna inslagna. På Anders uppmaning hängde alla med ner i källaren, och där fick jag tömma halva det yttre förrådet för att hitta fyra paket: två röda och två blå, två stora och två små. När jag väl lyckats gräva fram dem insåg jag vad det var: en elbas med tillbehör (dvs förstärkare, spelbok och sladd). Häftigt! Det har jag verkligen önskat mig, men jag hade nog inte ens hoppats på att få en i julklapp. Det är coolt att spela bas!

Efter julklappsutdelningen traskade Emma och jag iväg till Marielundskyrkan och julnattsmässa där Marcel Rådström sjöng. Det kändes som ett behagligt alternativ till att gå upp strax efter läggdags för att gå till julottan. Vi testade julotta i Gamla Kyrkan ifjol men vad inte helt nöjda med mysfaktorn där.

God fortsättning Anna och alla andra!


Härlig fredag

Imorse vaknade jag utvilad med en skön känsla i kroppen: alla mina barn hemma! Det är lyx. Jag utgick åtminstone från att så var fallet, även om bara Alfons fanns i huset när jag gick och la mig.

- Hillevi och hennes dator var hos doktorn
- David och Anton var på Dragonen för att lyssna på rap
- Emma och Fabian var på väg...

Men eftersom jag inte hört något annat räknade jag med att alla kommit hem under natten, och det visade sig stämma. Det fanns varken mer eller mindre än 6 ungdomar i lokalen.

SJ är en märklig institution! Emma och Fabian skulle byta tåg i Gävle, från ett av Tågkompaniets tåg till ett SJ-tåg. Tågkompaniets tåg var lite försenat och skulle komma till Gävle några minuter efter SJ-tågets ordinarie ankomsttid - och då inväntade inte SJ-tåget! Inte minst med tanke på att jag åkt med just det tåget två gånger den senaste veckan och då kunnat konstatera att det varit försenat båda gångerna så verkar det udda att de inte kunde vänta fem minuter för att få med anslutande passagerare. Att dela upp tågtrafiken på ett antal aktörer är uppenbarligen inte gynnsamt för oss resenärer! Nu fick Emma och Fabian och c:a 10 personer till som skulle ända till Östersund trassla med ett par tågbyten för att till slut åka med extrainsatt buss från Bräcke till Östersund. Inledningsvis var det tydligen också tjafs om  huruvida det var Tågkompaniet eller SJ som hade ansvar för att se till att de kom ända fram. När man löser en biljett hos SJ och betalar till SJ så är man väl rimligtvis kund hos SJ...? Det tror jag att alla utom SJ anser. Återstår att se om de får pengarna tillbaka för biljetten.

När Hillevi har slutat att strula runt ska vi gå ner på stan. Här ska köpas mer julklappar. Idag ska jag i huvudsak köpa klappar till mina söner. Det är egentligen inte lika kul som att handla till flickorna, för det som bojsen önskar sig är dyrare och i huvudsak grejer som jag själv inte vill ha. Jag ser en himla massa grejer som jag själv skulle vilja ha däremot...

Hillevi på hemmaplan

Med stor möda lyckades vi hålla oss vakna hela, långa kvällen igår. Viktigt, eftersom Hillevi skulle komma till Frösön med sista planet för dagen. Det kändes lite tungt, när hon ringde från Arlanda och berättade att planet dessutom var försenat (senare än 23.50) - men vi höll ut. Samtliga vakna, dvs Anders, David och jag, åkte iväg och bildade mottagningskommitté. Kul att se henne igen! Vi kände igen henne.

Som vanligt var Hillevis bagage försenat. Det kommer nog idag. När bagagebandet stannat och hon gett upp hoppet visade det sig att vi var väntade vid informationsdisken. Någon på Arlanda hade meddelat att de hade en väska märkt Romild som de inte behagat skicka iväg. Det kändes ändå något betryggande att den var uppmärksammad. Min julklapp ligger i den!

Idag är jag nästan bortom möjlig trötthet. Tur att jag har årets sista föreläsning nu på förmiddagen!

Snart är det jul!

Imorgon har jag äntligen årets sista föreläsning. Det är på tiden, känns det som. Idag har jag hållit på från 8.30 till 16, nästan. Puh! Det sliter, inte minst som jag är lite trött efter resan till Gävle t ex. Dessutom började dagen med en omskakande nyhet: en av kollegorna på institutionen för hälsovetenskap har dött. Det är inte helt enkelt att bara ramla in i en föreläsningssal och låtsas som om livet går vidare, även om det gör det. Jag tog tillfället i akt att diskutera livet och döden med studenterna istället, tills jag hunnit samla mig.

Ikväll kommer Hillevi hem. Troligtvis har hon längtat mer än vi. Det är annorlunda att vara borta. Jag tycker att hösten och förvintern har gått så fort att det känns som om det inte var så längesen hon for ändå, även om det var 3 månader sen. Jag kanske var mer mentalt förberedd att se ännu en dotter flyga ut, medan det var första gången för Hillevi att inte bara flytta hemifrån utan även flytta utomlands. Hur som helst är det mysigt att hon faktiskt kommer hem till jul.

På balkongen står det en julgran som Anders har fixat. Imorgon orkar jag kanske tänka lite mer på jul och pepparkakor och sånt. Idag ska jag koncentrera mig på att bädda Hillevis säng och se till att det finns extrasaltat Bregott hemma.

Serious shopping

Så har jag varit Sakkunnig, minsann, vilket var mitt uppdrag i Gävle.

Tillsammans med Lisbeth från Uppsala satt jag längst fram och åhörde Johans provföreläsning, och nu är det upp till oss om han får sitt lektorat. Vi ska hem och skriva ihop vårt slutgiltiga omdöme, vilket givetvis blir positivt, eftersom han är såväl kompetent som trevlig.

För min del var det första gången som jag var sakkunnig. I somras fick vi ansökningshandlingar från total fyra sökanden, varav Johan var den enda som vi ansåg var behörig till tjänsten. Vi skickade in våra slutsatser, och sen hörde vi ingenting. Länge hörde vi ingenting, men så för någon månad sen blev det äntligen dags att boka tid för provföreläsning. Ämnet för denna hade för övrigt Lisbeth och jag föreslagit: "Statistikämnets utveckling sett med backspegel och kristallkula" - på 30 minuter! Men det klarade han. Nästan i alla fall. Han drog över 7 minuter ungefär.

Efter provföreläsning blev det intervju, där anställningsnämnden tillsammans med de sakkunniga (vi!) intervjuade den sökande. Vi hade väldigt bra frågor, tycker jag! Sen fick Johan dra, medan vi överlade med nämnden. Därefter gick vi till VIP-rummet och lunch. Det kändes ståndsmässigt.

Så var det officiella uppdraget över. Eftersom vi får (bra) betalt för vårt uppdrag drog vi ner på stan och shoppade loss. Mest nöjd blev jag med det jag köpte till mig själv: En speldosa i form av ett piano som spelar "Für Elise"! Sedan jag ställt den på mitt piano kan den som känner behov av denna melodi vrida upp speldosan. Så himla perfekt när jag för övrigt infört "Für Elise"-förbud på pianot!

En massa trevliga julklappar hittade jag också. Så många att jag till slut började få ont i axlarna av allt bärande. Till slut fann jag för gott att dra mig ner till Gävle C och förbruka lite mer tid på Sidewalk Express-biljetten som jag köpte åt David i söndags.


Den som reser har något att berätta

Jag har rest - och kan berätta att SJ lever upp till sitt dåliga rykte. Försenade tåg verkar vara en regel snarare än undantag. Men att nattåget till Örebro var försenat i lördags morse var en bonus. Fem timmars försening innebar dels att vi slapp stiga upp och av i svinottan (05.53) och dessutom att jag får tillbaka pengarna för den dyra kupén samt att jag hann duscha i lugn och ro. Nöjd! Dock var det lite ångestframkallande att vakna på tåget om morgonen och inse att det var ljust ute. Det borde det inte vara vid 5-tiden på morgonen. Sedan jag tittat ut och sett att det stod "Upplands Väsby" på en skylt kände jag mig betydligt lugnare. När vi sen väl kom till Örebro fick vi vårt hotellrum direkt, så vi hann med lite shopping och så hann jag ta ett bad i badkaret på hotellrummet innan vi åkte ut till Kävesta där Emma och Fabian finns.

Luciatåg på Kävesta är en upplevelse! Att Emma var Lucia gjorde det alldeles extra speciellt, givetvis. Vi var stolta!

Hemresan med tåg - något försenat.

Igår åkte jag tåg tillbaka söderut, till Gävle. Tåget var - försenat. Givetvis? Om det även är försenat ikväll när jag ska hem blir jag trött!

Internetbankens kundtjänst

För några månader sedan var jag inne på banken. Det var dags för Alfons att börja få sitt barnbidrag överfört till eget konto. Tjejen i kassan la upp en överföring som var så funtad att pengarna skulle gå över den dag de kom till mitt konto. Ganska fiffigt, eftersom barnbidraget kan komma såväl den 19:de som den 18:de om den 20:nde infaller på en helg. När hon ändå höll på bad jag henne göra motsvarande med Davids överföring. Efter några månader har jag insett att det ändå inte är helt praktiskt, åtminstone inte vad en av sönerna beträffar. När han tidigare lånat pengar av mig har jag enkelt fixat det genom att föra över en mindre summa nästa gång det är dags för barnbidrag, men med den nya sortens överföring kan jag inte ändra beloppet. Således skrev jag till Internetbankens kundtjänst och frågade hur jag skulle göra:

"Hej!

Jag har en överföring till X:s Ungdomskonto
som ligger
upplagd för att genomföras när barnbidraget kommer. Den överföringen
vill jag
inte ha kvar i nuvarande form eftersom jag inte kan ändra beloppet.

Om ni kan göra om den så att jag kan gå in och ändra belopp vill jag
ha den
kvar som sådan, annars vill jag ha bort den, snarast.

Hälsningar från Ulla"

Ganska snart fick jag svar:

"Hej!

Tack för din fråga.

Aktuella överföringar hittar du under menyn Betala/Överföra -
Kontohändelser översikt - Aktuella kontohändelser. Klicka på länken
Överföringar konton.

Vill du ha mer information om hur du går tillväga kan du använda
länken Hjälp som finns i den svarta länklistan högst upp till höger
på sidan.

Du är välkommen att kontakta oss igen eller ringa Internetbankens
kundtjänst om du behöver hjälp.

Tips!
Känner du till att du numera får dina låneavier och kontoutdrag
elektroniskt i internetbanken istället för att de skickas ut per
post? Du kan även välja att få ett flertal av dina räkningar
elektroniskt. På så sätt bidrar du till en bättre miljö.


Med vänlig hälsning
Swedbank AB (publ)"

Helt fantastiskt! Jag hade fått standardsvaret för rubriken Överföringar uppenbarligen, och inte alls svar på det jag frågat om. Jag försökte en gång till:

"Hej!

Tack för svaret som jag inte förstår ett dugg av.

Mitt problem är att den överföring jag har ligger som ett fast
belopp. Det
finns ingen möjlighet för mig att ändra det. Jag kan heller inte
själv ta bort
överföringen.

Var snäll och svara på följande frågor, inga andra:

1) Går det att ändra den aktuella överföringen så att den
fortfarande går när
barnbidraget kommer till mitt konto, men att jag kan ändra beloppet
om jag
vill?

2) Det här är ingen fråga, utan en önskan. OM det inte går att ändra
på det vis
som jag frågar om i fråga 1 så vill jag att ni tar bort den
överföringen,
eftersom jag inte kan göra det själv. Kan ni göra det åt mig?

Hälsningar från Ulla"

...och den här gången var jag inte på något vis övertygad om att det skulle resultera i det jag ville. Men det gjorde det:

"Hej!

Tack för din e-post.

Överföringen till X:s konto kan du ej ändra själv via
internetbanken.

Jag har tagit bort överföringen till X:s konto.

Med vänlig hälsning
Swedbank AB (publ)"

Det gäller tydligen att inte ha för bråttom när man vill ha något gjort av bankens kundtjänst. Med lite tur hamnar man förr eller senare hos någon som kan läsa. Av hänsyn till PUL har jag inte tagit med namnen på de som skrev svaren, men jag kan i förtroende berätta att det första kom från en man och det andra kom från en kvinna.

Misstrogen som jag är har jag för övrigt kollat att överföringen faktiskt är borta - och det är den!

Örebro nästa! :-)

Örebro, here we come

Ännu en arbetsvecka kan läggas till handlingarna - och det gör jag utan att rätta klart högen med tentor som ligger på mitt skrivbord. Efter dagens föreläsning hade jag tänkt ägna eftermiddagen åt det, men när jag väl stökat undan annat som samlats under veckan när jag haft mycket att göra var klockan hög tid att gå hem. Så tentorna får vänta till nästa vecka. Troligtvis ser de likadana ut då som nu. Just idag kändes det viktigare att göra klart planeringen inför nästa vecka, när jag har seminarium hela dagen på måndag och därefter tar tåget till Gävle kl 17. På tisdag ska jag vara sakkunnig i Gävle och granska den enda behöriga, men oerhört meriterade, sökanden till ett lektorat i statistik. Jag ska se sträng ut, och Lisbeth, som är den andra sakkunniga, ska se snäll ut. Jag återvänder hem med tåg på tisdag kväll, ganska sent, och har sen inte så mycket tid att vifta på innan det är dags för 7 timmars föreläsningar på onsdag. Men nu är det inget problem, för nu har jag allt iordning inför den dagen. Sen är det 3 timmars föreläsning på torsdag också, men även den har jag i stort sett koll på nu, och det är bra, för sent på onsdag kväll ska jag hämta Hillevi på flygplatsen (om jag kommer ihåg det) så jag kanske är lite trött på torsdag morgon.

Men ikväll styr David och jag kosan mot Örebro, eller vi låter någon sorts tågbolag göra det. SJ, kanske? Vi räknar kallt med att vakna i Örebro i alla fall. Vi har sovkupé med dusch, och det är ju frågan om vi hinner använda den i någon större utsträckning eftersom tåget ska ankomma Örebro C strax före kl 6 imorgon. Nåja, väl där traskar vi iväg till Stora Hotellet för att äta frukost. Några timmar på stan kan kanske vara kul efter det (om vi inte rentav har turen att få checka in tidigt så att vi kan sova ett tag) och sen blir det Kävesta Folkhögskola med Luciatåg och annat kul.

Sveriges häftigaste Luciatåg?

Jag har gått igenom åtskilliga cykler när det gäller luciatåg, från de där jag var med i själv, först som liten och söt och senare som lite större och med mer krav att sjunga vackert och så. Sen var det åren då barnen lussade i parti och minut på dagis, i skolan etc. Under Emmas år på gymnasiet var det PC:s musikklassers stora luciatåg med c:a 100 tärnor och tärningar som var en självklarhet. Maffigt värre!  På lördag får jag se Emma som Lucia ännu en gång, och det känns kul. Det blir första gången jag ser ett luciatåg framfört av folkhögskoleelever.

Sen är det alla andra sorters luciatåg, och såna kommer jag säkert att se fler av. De varianter jag sett hittills i år är dels årets upplaga av Jämtlands läns luciatåg. Helt OK. De flankerades vid kröningen av Anders Hedéns körer iklädda vita särkar av varierande art. Anders hade själv vita byxor och skjorta med band om midjan och såg snarare ut som någon som utövar karate än en luciatågsmedlem. Men årets höjdpunkt hittills var nog det jag såg i fikarummet i hus Q på Campus imorse. Ett antal av husets doktorander framförde till gitarrackompanjemang av en styck datatekniklärare luciasånger m m och det tåget hade förutom Lucia, tärnor och tomtar och sånt en livs levande julgran! Joel iförd grön regnkappa, julgransbelysning och röda kulor lyfte det tåget till rent spektakulär nivå. Sedan han satt i kontakten i vägguttaget lyste han värre än Lucian och tärnorna tillsammans. En annan unik detalj var för övrigt att en av tomtarna plåtade publiken. Lite oväntat!


Som om det aldrig hade hänt...

Vi är lite besvikna:

Vi var inte på förstasidan av dagens LT

Vi var inte med på bild i tidningen heller

...och vi var inte ens omnämnda!

Men vi är inte bittra. Nänä. Det VAR en höjdare att få stå inför en någotsånär välfylld Gamla Kyrkan och sjunga två av Anders sånger. Vi inledde med "Håll om mig", som vi har gjort flera gånger tidigare, i lite olika sammanhang. Den känner vi oss rätt trygga med. Sen blev det "Horisontens Glöd", som Anders skrev inför det här framträdandet, och det var då vi fick plocka fram vårt hemliga vapen: den fantastiska Bosse på dragspel. Det kändes lika magiskt som när vi tränade hos honom i Skucku.

Idag är det vinter och ganska kallt. Det skymmer lite lätt redan så allting ser lite skarpare ut, men snart är det mörkt. Såhär i december möts vi av brasor när vi kommer till Campusområdet på mornarna. Det känns väldigt välkomnande. Lite här och var står det korgar för brasor. Mysigt!

Andra advent

När det började skymma så smått klädde vi på oss varmt och traskade iväg till Jamtli där det varit julmarknad hela helgen. Det är en julmarknad som heter duga! Överallt på hela området, i små bodar eller inne i husen, finns det marknadsstånd med stickat, tovat, snickrat, snidat eller på annat sätt slöjdat, för att inte tala om all getost, marmelad, dricka, glögg etc. Men jag fick en känsla av att de allra flesta gjorde som vi: bara gick omkring och tittade. Dock kostade vi på oss fika inne på muséet sedan vi fyllt sinnena med juligt.

Igår gjorde vi en utflykt till Skucku för att repa inför vårt framträdande vid kröningen av länets Lucia. Med Bosses dragspelskomp kommer "Horisontens glöd" att låta fantastiskt vackert! När vi for var vi inte helt hundra på exakt var Bosse bor, men medan vi var på väg ringde en bekant som visade sig vara Bosses tremänning - och på så vis fick vi exakt information och slapp irra omkring och inte veta riktigt vart vi skulle. Nu ska jag bara lära mig texten utantill så kommer det att gå riktigt bra!

Ett lyckat köp

Förra veckan köpte jag en ny mobiltelefon för att batteriet i den gamla var så uselt. Jag fick ladda det mest varje natt, och om någon ringde laddade det ur direkt. Det kanske låter som att byta bil när askkoppen är full (vilket i mitt fall skulle betyda aldrig, eftersom askkoppen aldrig används), men, ja, du vet... Men i det här fallet verkar batteribyte inte vara någon större idé. Jag köpte ett nytt häromåret, men för det första kostade det nästan som en halv telefon, och för det andra räckte det mindre än två år. Så, nä, nu var det dags för en ny telefon. Jag hade till och med hittat en som i hopfällbart skick är mindre än min gamla telefon, och det var en bra egenskap. Den gamla gick nämligen ner i nästan vilken fick som helst, och det gör den här också. Dessutom är den rosa. Vad kan man mer begära? Jo, att batteriets laddning räcker länge - och det gör det. Nästan en vecka efter första laddningen. Det tycker jag är OK. Tids nog hinner jag nog vänja mig vid att knapparna för mellanrum respektive .,?! och sånt har bytt plats ur mitt perspektiv.

Idag har jag mest irrat runt, känns det som. Jag har haft så mycket föreläsningar och annat därtill under veckan att jag nästan nått min gräns för vad jag pallar. Idag när jag inte hade någon föreläsning kunde jag släppa ner garden något, med resultat att jag tycker att jag går omkring i dimma. I detta töcken har jag i alla fall genomfört två muntliga examinationer, ett sammanträde och ett handledningspass förutom planering inför nästa vecka. Jag kanske skulle kunna arbete med autopiloten på lite oftare? Undrar om någon skulle märka något?

Goda nyheter flöt in per sms i alla fall. Min senaste älskare fixar middagen. Hurra, hurra! Igår lagade jag middag, men till min glädje började David spontanduka. Sådant känns bra också. Vi har haft lite extra stort hushåll den här veckan eftersom Petter har bott hos oss sen i onsdags. Det är trevligt när han gör det.

Nu ska jag gå ner på stan och investera i linsvätska och sedan gå hem och lägga mig på soffan och läsa ICA-kuriren.


Det är viktigt att hinna ha kul också!

Jag blev onekligen lite mindre utmattad när Anders erbjöd sig fixa middag idag - inklusive handla. I och för sig hinner jag inte äta - men det gör inget. Huvudsaken är att La Familia blir matad. Jag kan säkert hitta något ätbart på stan. Sen får jag roa mig med pysselkväll. Det känns förunderligt härligt när jag känner mig allmänt tom och utsliten efter 5 timmars föreläsningar per dag sen i måndags. Jag toppar med föreläsning 8-12 imorgon. Sen blir det bara möten, handledning och examination resten av veckan. :-)

Det är inte ofta jag ligger sömnlös

Om natten sover jag oftast gott, men inatt hade jag svårt att sova. Jag  kände mig stressad inför veckan med mycket föreläsningar och diverse andra krav. Men under dagen har jag lyckats värja mig från det som kändes som en extra pålaga, så det går nog bra. Extra bra kändes det när jag kom hem och Anders befriade mig från matkassarna och beordrade mig att inta soffan medan han lagade middag. Det gjorde jag så gärna! Mätt och belåten satte jag mig sedan vid datorn en stund - men då hände det något skumt med nätuppkopplingen så det här skrev jag igår, fast jag lägger upp det idag.

JAG ÄR DIN DISKBORSTE

Ta mig i din hand

På egen hand är jag intet

Men som fortsättning på din arm blir jag till.

Jag har ingen fjärrkontroll

Jag saknar knapp för på och av

Jag är din förlängda arm

Din vilja är min lag

Du styr mig dit du vill

Av våra gester försvinner rester

Se mig, se till att jag

Rör mig

För mig mot nya mål

Jag är ingen hightechmanick

Jag är inte styrd av elektronik

Jag lever när du rör mig

Diskmaskinen har inget liv

Den bullrar så ingen blir rädd

Den får inte känna värmen från din hand

Jag är inte modern

Jag är inte årets julklapp

Jag är en ständig del av ditt liv

Rör vid mig

För mig i nya banor

Se mig som ditt redskap

Jag är inte den som sviker

Jag är ingen säsongsbetonad pryl

Jag finns här närhelst du behöver mig

För dig finns jag till

Se mig som den jag är

Rör mig så frigör jag det du inte längre behöver

Låt mig få liv i din hand

Du och jag, vi behöver varandra

Tillsammans kan vi åstadkomma mirakel.


En snöig lördag

Idag har Billy och  jag varit på utflykt ända till Näs. Det känns skönt att slippa kuska den vägen fram och tillbaka regelbundet i vinterväglag. Idag snöar det, vilket inte gjorde så mycket, det gjorde mer att  det blåste ivrigt. Bitvis var det stora drivor in på vägen. Då känns det inte så himla kul att köra bil. Men det var ändå värt det, för jag har varit på sydag, och det är kul. Idag har vi dessutom spikat vår USA-resa nästa år. C:a 20 stycken blir vi som åker till Minnesota m omnejd i slutet av oktober nästa år. Kul, kul! Höjdpunkten torde bli 4 dagars kviltkurs i Beaver Bay uppe vid gränsen mot Kanada.

Igår kväll gick Anders igenom övningarna som de gjorde på skrivarkursen i torsdags kväll samt introducerade vår uppgift till nästa gång. Det kan bli en riktig utmaning. Vi ska skriva en dikt, men då vi gör det ska vi skriva som en diskborste. Detta tål att tänka på! Det som bekymrar mig något är att Anders är i full färd med att göra det...

Ikväll blir det utekväll med Irene och Bobo. Först middag på Eastern Palace och sen jazzfestival med uppträdande av bland annat Esbjörn Svenssons Trio. Det känns som det kan bli en trevlig kväll!